torsdag 28 maj 2009

TorsdagsReflektion v 22


Min reflektion den här veckan är hur uppskattning på jobbet lättar upp och gör så man orkar ta sig igenom ännu en dag, ja, kanske en vecka till. De senaste åren har vi fått tulpaner i februari och en blomma eller två längre fram på vårkanten för att arbetsledningen vill visa sin uppskattning. Visst, jag blir jätteglad för detta initiativ, men det känns ändå som en liten muta samtidigt. "Om vi ger blommor kanske de inte klagar så mycket på den låga lönen och kanske att de håller käften när de får slita som idioter hela sommaren i år också ..."

Nej, nu ska jag vara positiv. Det är väl klart att en blomma alltid är uppskattad, hur man än får den. I år fick vi två pelargoner var och de passar bra i min balkonglåda, tillsammans med några lobelior.

Se fler TorsdagsReflektions-bilder här.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

4 kommentarer:

sinneskatten sa...

Allt beror ju på hur man ser på gåvan.
Hur gick det för er på landstinget fick ni gå ner i lön?
Såg i Nerikes allehanda att det fanns risk för att ni skulle få det.
Vi som arbetar inom den "tärande" sektorn ska ju alltid ställa upp för samhället och ta smällarna.
Men vi får inte strejka för då ramlar Sverige över kanten. Undrar om det är för att vi är många av det kvinnliga könet som arbetar med människor.
Nu har jag nästan kört en egen reflektion på din sida, men du fick tankarna att gå igg.
Kram Carina

Trebarnsmamman sa...

Det var i alla fall en väldigt fin pelargon :)

Lite muta, ganska mycket omtanke! För att vara uppskattad är på många sätt viktigare än att ha en bra lön. Fast det är klart, det får ju inte finnas någon baktanke med uppskattningen!

karro sa...

jag tycker det är en mysig tradition, som jag hoppas kliniken ska fortsätta med.

Anonym sa...

Det kan väl vara skönt att uppskatta gåvan och inte tänka på några baktankar. Fina är dom!