Kort om kort på barn

Förr var barnbilder som togs med kameran väldigt privata. Korten satt kanske i ett album om man var någorlunda ordningssam eller också i buntar i en låda och man tog fram och tittade på dem ibland. Sedan digitalkameran blev var mans egendom och internet finns i varje hem så har bilderna blivit allt mer publika. Bilderna på barnen läggs ofta ut på bloggar och andra hemsidor till allmänt beskådande.

Jag tror inte att ett förbud mot att fotografera barn på allmänna platser är realistiskt. Det är som att förbjuda folk att ens titta på eller prata med små barn. Sjuka människor som har otäcka tankar finns det säkert många, men alla har faktiskt inte ett sjukt syfte med sina bilder. Jag tycker det är mer oroväckande att föräldrarna själva lägger upp på nätet och visar bilder på sina barn i bloggar och liknande. Det är ju oftast helt oskyldiga bilder, men jag tycker inte att många har tänkt på att vem som helst kan se bilderna och man kan ju inte förbjuda sjuka människor att fantisera om dessa bilder heller.

Jag tycker att bilder på ens egna barn inte har något på internet att göra, om nu alla är så rädda för att sjuka personer ska titta på dem och fantisera. För fantasier kan ingen förbjuda lika lite som man kan förbjuda en fotograf från att ta bilder på offentlig plats. Jag tycker att folk har blivit lite hysteriska och ser en våldtäcktsman eller barnamördare i alla som ens tittar på barnen och det kommer nog att bli likadant som i USA. Där är alla verkligen hysteriska och låter inte sina barn vara ute och leka med andra barn för de är rädda att barnen ska bli antastade, överfallna och mördade så fort någon främmande människa visar det minsta intresse för deras barn.