måndag 19 maj 2008

Stoppa larmen om hoten mot hälsan

Ragnar Löfstedt, Professor and Director, King’s Centre for Risk Management, King’s College i London skriver i en artikel på Aftonbladet.se att vi har annat att oroa oss för än pseudovetenskapliga varningar och att rapporter om farlig mat kommer titt som tätt via media. Ofta är det bara pseudovetenskapliga forskningslarm som förstärkts av massmedia. Det är vår plikt som akademiker att arbeta med myndigheter, media och andra för att minska antalet onödiga larmrapporter, skriver professor Ragnar Löfstedt.

Larmrapporter om mat och hälsa kan vi läsa om i media allt som oftast. Undersökningar visar att det publiceras två folkhälsolarm i europeiska medier varje dag, fast mat, dryck och medicin vi använder i dag är lika säker som den alltid varit, om inte säkrare. Allmänhetens förtroende för de reglerande och lagstiftande myndigheterna har dock minskat. Förr var informationsflödena långsamma, media var försiktiga och om forskning visade en möjlig fara för hälsan kunde myndigheterna stoppa onödiga larm. Myndigheterna har ingen möjlighet att kontrollera på samma sätt som förut. Forskare drar ofta igång larmen själva med hjälp av media för att få uppmärksamhet, i stället för att att skydda allmänheten.

Jag tycker som Ragnar Löfstedt att vi har tillräckligt att oroa oss för än dessa onödiga larm som ploppar upp som svampar ur jorden. För ett par veckor sedan var det mobiltelefonerna som man får hjärntumör av. Snart kan man inte äta någonting som inte är farligt. Äter man grönsaker är de besprutade, frukten är antimögelbehandlad, brungräddat knäckebröd påskyndar kroppens åldrande. Hela tiden får man läsa om allt det farliga i våra tidningar. Särskilt kvällstidningarna (läs Aftonbladet) älskar att att dra upp alla de här pseudovetenskapliga forsklingslarmen och de vet ju att det bidrar till att upplagan ökar för läsarna riktigt suger i sig alla dessa larm om hur farligt det är att leva. Då är det ju också lite roligt att det är just Aftonbladet som publicerar Ragnar Löfstedts artikel, tycker jag.

Inga kommentarer: