Oj, här är den någon som är bitter på den svenska sjukvården. Så tänkte jag när jag började läsa denna artikel och det visar sig mycket riktigt senare att hans egen far farit illa på ett vårdhem. Journalisten Leif Schulman berättar en patients lidande historia. Det hela började i somras när patienten fick andnöd och fick en spruta av någon jourhavande läkare innan han sändes in till sjukhuset. Där kunde historien ha slutat, om patienten inte fått sprutan mot andnöd kanske han hade gått bort redan då. Men patienten var tillbaka hemma efter ett par dagar och råkade då sticka sig på sprutan som doktorn kastat i papperskorgen. Ett ovanligt beteende av en läkare som fick stora konsekvenser minst sagt. Leif Schulman berättar sedan om turerna till sjukhuset och alla komplikationer. Emellertid framkommer det också att patienten tidigare blivit kranskärlsopererad (som förmodligen räddade hans liv den gången), och hans blodcirkulation var inte i bästa skick. När väl infektionen, som inte antibiotika biter på, fått sitt grepp i patientens kropp gick det raskt utför. För att rädda livet på patienten tvingades man amputera flera gånger, men tyvärr orkade inte kroppen längre med att bekämpa infektionen.
Jag tror som Leif Schulman att det finns en och annan inkompentent läkare och sköterska i vården, men övervägande delen av de som arbetar i vården är väldigt kompetenta och har patientens bästa i centrum hela tiden. Ingen är ju felfri och ibland går det inte att rädda alla. Jag tycker att det låter som om man gjorde vad man kunde i sjukvården för att få bukt med den envisa infektionen. Sedan var det ju fler olyckliga omstädigheter som gjorde att vårdförloppet blev som det blev.
Nu är det ju så här att tyvärr kan inte sjukvården koncentrera sig på en enda patient. Det fullkomligt väller in sjuka människor alla tider på dygnet, varje dygn, hela året runt, och de flesta kommer faktiskt ut på andra sidan, kanske inte helt friska, men i alla fall i bättre skick än när de kom in. Tyvärr har ju inte alla samma tur, för en del blir aldrig friska, hur mycket tid och pengar sjukvården än lägger ner på dem. Och det är ju det som är problemet egentligen. Inte för att det kanske hade hjälpt just den här patienten. Det ska sparas på sjukhusen. Sjukvården ska skötas som vanligt, men det får inte kosta något extra.
Så snälla, skäll inte på sjukvården, utan skäll på våra politiker som inte inser att sjukvården måste kosta pengar om vi överhuvudtaget ska kunna behandla våra patienter, att de ska få den vård och tillsyn de behöver. Att det behövs personal som tar hand om de sjuka, att sjukvård kostar pengar och måste få göra det.
Sist men inte minst vill jag bara säga att i en perfekt värld borde alla som inte har jobbat i sjukvården själva få vara med som praktikanter i en vecka eller två och se hur det är. Jag lovar att man får en annan syn på sjukvården efteråt och kanske inte är lika snar att fördöma.
Läs även andra bloggares åsikter om sjukvård, läkare, sjuksköterskor, sjukhus, amputation, infektion, ekonomi, budget, landstinget, politik
Inlägg
5 kommentarer:
Jag håller helt med dig. Vi får inte glömma bort att alla som jobbar inom vården är människor och människor gör mellan varven fel, och ibland kan det tyvärr få fruktansvärda konsekvenser eftersom det ändå är människor allting handlar om. Sedan får man oxå komma ihåg att alla patienter är olika, vissa för svåra komplikationer efter en standardoperation t ex medan 90% inte får det - ngt som eg inte kan förklaras.
Det känns ibland som att det fokuseras snarast på en liten grp patienter i media och det är de som det har gått fel för, medan man väljer att inte visa den stora helheten och alla de patientern som det faktiskt går alldeles utmärkt för.
Sedan får man ju inte heller glömma bort det egna ansvaret man har som patient eller som anhörig till en patient. Det verkar ibland som att vissa av dessa tycks tro att vården står för ngn sorts telepatisk Gud som ska förstå att en pat behöver vård redan när pat inte har ngn kontakt med sjukvården.
Bra skrivet!
Tack Karro! Jag vet att du och jag har sett samma saker genom åren, att de flesta patienter faktiskt blir friska i sjukvården, i alla fall på vår klinik.
Tack så väldigt mycket för att du tog dig tid och kikade in hos mig. Du var en av de som hjälpte mig att slå rekord.
Stor kram och en önskan om ett riktigt Gott Nytt År önskar jag dig och dina vänner
pappa B
Jag har i stort sett enbart positiva erfarenheter av sjukvården. Tycker att vi öht är hårda mot de människor som arbetar för att hjälpa oss-allt från sjukhuspersonal till busschaufförer. Ni är ju också människor med blomomlopp, känsloliv och begränsningar.
Det är ungefär samma debatt som inom skolans värld: Varför kan inte lärarna se till så att alla elever klarar sina betyg? Varför kan inte skolan se till så att alla elever sköter sig? Skolan måste ... etc.
Både inom vården och skolan är jag övertygad om att personalen gör vad de kan för att alla ska komma igenom på ett gynnsamt sätt. Och alltid finns det faktorer som står utanför personalens påverkan och som motverkar det optimala resultatet.
Skicka en kommentar