Festprissar

Är det meningen att vi ska tycka synd om tjejen som bjöd in folk till sin födelsedagsfest via internet och för att det kom en massa Facebookslödder och slog sönder 18-miljonershuset? Hon har lyckats med det hon föresatt sig, att ha en 16-årsfest som låter talas om sig. Hur ska hon lyckas överträffa detta när hon fyller 17 år? För övrigt tycker tjejen att mamman är lite gnällig och tycker som sina vänner att detta var coolt. Snacka om bortskämd societetsunge.


En gång för länge sedan, jag tror att vi gick på högstadiet i alla fall, var vi på födelsedagsfest hos en klasskompis. Vi väl inte så många på festen, och detta var ju långt före internets tid. Ändå hade några killar lyckats få reda på att det var fest i hennes garage och kom dit i raggarbilar. De här raggarna var nog den tidens ”Facebook republican army" som våldgästade fester runt omkring. De hade mellanöl med sig som de bjöd oss på. Jag minns att vi tyckte de var både lite läskiga och coola, men när festen började urarta körde vi helt sonika ut dem och de försvann utan protester och vi fortsatte med vår oskyldiga lilla fest som om ingenting skett. Undrar vad som hänt om de inte gått med på att lämna festen? I och för sig höll vi ju till i ett så gott som tomt garage så det fanns i alla fall inte så mycket att slå sönder.

Läs även andra bloggares åsikter om fest, internet, facebook republican army, objuden, gäst, raggare, våldgästa