För det första undrar jag hur jag skulle reagera om jag körde på en annan människa med bil. Jag tror inte att jag skulle kunna köra därifrån som om ingenting hänt i alla fall. Jag vet ju hur skärrad jag blir om det plötsligt kommer ut ett djur på vägen. Det kan vara hur långt ifrån som helst att jag ska köra på djuret, men darret i knäna kan sitta kvar länge. Ändå kan man ju ibland läsa om smitare i tidningen. Ofast rör det sig väl om drogade eller alkoholpåverkade bilförare, annars tror jag inte de skulle ha mage elle ens komma på tanken att köra därifrån efter olyckan.
För det andra vet jag inte om bilföraren i Hartford, Connecticut, USA, var påverkad eller inte. En övervakningskamera har filmat hur en 78-årig man blir påkörd på vägen och slungas till marken. Bilen, en Honda, försvinner snabbt från platsen. Flera fotgängare tittar på den svårt skadade 78-åringen som ligger mitt i vägen, men ingen går fram för att hjälpa till. Nio bilar passerar mannen på gatan utan att stanna. Först när en polisbil stannar får mannen hjälp.
För det tredje tror jag att folk överhuvudtaget är rädda för att hjälpa andra människor. Finns det andra människor i närheten tycker de att de kan hjälpa till i stället, folk låtsas inte se (och så gör vi i Sverige också). Om de gör något fel i USA när de hjälper till kan de bli stämda av mannen eller hans anhöriga, eller om det kommer förbi några sjukvårdkunniga kan de inte hjälpa till, för om de gör fel kan de få betala stora skadestånd, eftersom de inte har sjukvårdens stöd vid behandlingen. Det är tragiskt att det har blivit så att man tänker på sig själv och konsekvenserna det kan få om man hjälper till i stället för att hjälpa sina medmänniskor som skadats vid en olycka.
lördag 7 juni 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar