Blott en blottare såg vi

På sommaren när jag var 15 år så brukade jag och några kompisar cykla till Tisaren. En kväll när vi skulle åka hem körde det förbi en bil med en man i. Ett par hundra meter längre fram hade mannen parkerat bilen på en liten skogsväg och stod utanför bilen. Vi undrade ju vad han skulle göra där, men när vi kom förbisvischande på cyklarna, eftersom det var nedförsbacke, så stod mannen där med byxorna till knäna. Vi började naturligtvis gapskratta, för vi blev ju lite snopna. Då satte han sig i bilen, startade den och körde om oss igen. När vi kom ytterligare ett par hundra meter hade han parkerat bilen vid vägkanten och stod utanför bilen när vi cyklade förbi. Naturligtvis hade han byxorna nere och ville visa upp sig. Vi försökte låtsas som om vi inte såg honom och tittade hela tiden åt andra hållet, men vi kunde inte hålla oss för skratt. När jag tänker på det så är det konstigt att han inte blev arg på oss för att vi skrattade, men han såg ju bara så otroligt löjlig ut där han stod med snoppen i vädret.

Jag har inte tänkt på mannen i bilen på länge, men när jag läste om att blottarna kommer fram när det är soligt väder kom jag att tänka på honom igen. Jag och mina kompisar hade inte en tanke på att polisanmäla honom eller så, för han såg ju bara så patetisk ut när han stod vid vägkanten med byxorna vid fotknölarna och ville att vi skulle titta på honom. Jag tror inte att det finns någon som ser så löjlig ut som en blottare. Det var ju tur att vi inte blev rädda, för man vet ju inte vad en blottare kan hitta på och vad hans avsikt är egentligen.

"Har du en pistol i fickan eller är du bra glad att se mig?" (Mae West)