Hur kan man vara så okänslig?

90-årige Arvid Andersson har länge kämpat för att få bo med sin fru Ingar på ett äldreboende, men kammarrätten i Jönköping följer Gislaveds kommuns linje och han får alltså inte bo med frun. Jag trodde att socialförvaltningen och kommunen skulle hjälpa gamla människor och inte sära på ett gift par som de gjort. Det är väl klart att paret är helt förtvivlade, om de nu vill bo tillsammans måste de väl få göra det.

Jag tycker att alla som är gifta ska har rätt att bo tillsammans, även om man är för frisk för att bo tillsammans med en sjuklig fru. Vill Arvid bo med sin fru sedan 63 år tillbaka så ska han väl få det. Jag tycker det verkar väldigt okänsligt att skilja makarna åt efter att ha bott tillsammans så länge. Inte tror jag att de som har beslutat om detta skulle vilja bo på ett annat ställe än sin man/fru, varför ska då Arvid och Ingar tvingas bo på skilda håll? Det är ju helt absurt.

Om Arvid inte kan bo med sin fru på äldreboendet måste kommunen hitta någon annan boendeform för paret där Ingar kan få den hjälp hon behöver och där Arvid också kan bo. Det är väl det minsta man kan begära av Gislaveds kommun. Det får inte gå till så här i dagens Sverige.

Läs även andra bloggares åsikter om äldreboende, kärlek, äktenskap, vård