Jag kan inte förstå hur man ens kan komma på tanken att tacka nej till ett bröllop, som man är bjuden till, i sista sekunden bara för att vara hemma och se fotboll i stället. Eller att vilja skjutsa barnen till kollo flera timmar tidigare för att hinna hem till matchen i morgon mellan Sverige och Spanien. Inte heller hur man kan välja att titta på fotbollen när man ska träffa släkten som man inte ser så ofta. Jag förstår helt enkelt inte att fotboll dominerar hela livet för somliga, inte bara några eller en del, utan nästan hela manliga och halva kvinnliga befolkningen. Jag förstår inte vitsen med att se några springa fram och tillbaka och sparka på en boll. Jag antar att de inte kan förstå heller att jag inte tycker att fotboll är det viktigaste i livet.
Läs även andra bloggares åsikter om fotboll, galenskap
fredag 13 juni 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar