Vill man bli fin får man lida pin

Ja, fin och fin, det kan ju diskuteras. Alla ser vi ju lite olika på det här med skönhet och vad som är snyggt och vackert. Jag tycker inte att tatueringar är särskilt vackra och skulle själv aldrig komma på tanken att tatuera mig, är tatueringen dessutom dåligt gjord är det ju ännu mer förskräckligt. Att någon skulle vilja ha en tatuering som är så stor att den täcker halva ryggen är för mig en gåta. Om man nu vill ha en sådan stor tatuering så vill det till att det är en skicklig tatuerare som utför arbetet. Om han kan stava är det ju ännu bättre, då finns det ju en chans att kunden blir nöjd i alla fall. Att som tatuerare bli varse att man stavat fel är ju katastrofalt. En tatuering är ju just en tatuering, den är svår för att inte säga omöjlig att få bort, och det blir ju definitivt inte vackrare om man skulle kladda dit en bokstav i efterhand. Antingen får Paulina i Västerås leva med sin tatuering där det står att gud är ond, eller så får hon försöka ta bort den med laser och det lär ju kosta en del svett, blod och tårar och framför allt pengar. Paulina tänker anmäla tatueraren till Allmänna Reklamationsnämnden och kräver att han betalar hennes laserbehandlingar för att få bort tatueringen.

Så kom igen då, med allt du har och lappa ihop mig bäst du kan
och kom igen då, med allt du har och lappa ihop mig bäst du kan

(Lasse Lindh - Fem enkla saker)


Läs även andra bloggares åsikter om skönhet, tatuering, laserbehandling, Gud