Jag började dricka kaffe i fyraårsåldern, bara på lördagarna visserligen, och med halva koppen mjölk och tre sockerbitar. Jag drack det nog inte ens, utan doppade mackor med ost i kaffekoppen och åt till frukost. M började dricka kaffe först när han började på universitetet eftersom "alla andra drack kaffe för att hålla sig vakna" och det var nog mest en social greg. Båda tjejerna har gillat kaffe sedan de var små och Je är en riktig kaffemoster. Jag har alltid hört att kaffe är ett gift och nästan haft dåligt samvete som låtit mina barn dricka kaffe.
Därför blir jag väldigt förvånad och lättad när jag läser att kaffe innehåller mycket antioxidanter och andra ämnen som är neurologiskt skyddande och därför också borde skydda mot demens. Forskning har tidigare visat att kaffe skyddar mot både parkinson, typ 2-diabetes och mot att dö i hjärt- och kärlsjukdomar. Enligt den senaste studien finns det ett klart samband mellan kaffedrickande och minskad risk för demens. Personer som i medelåldern hade druckit kaffe klarade sig bättre från demensjukdomar än de som druckit lite kaffe eller inget kaffe alls. Måttliga kaffedrickare hade den allra lägsta risken för demens. Tre till fem koppar kaffe om dagen i medelåldern sänkte risken att drabbas av demens med närmare 70 %.
Förresten, hur många är det som dricker kaffe i kopp numera? Jag har en känsla av att kaffekopparna har bytts ut till kaffemuggar de senaste åren och en mugg kaffe innehåller väl minst dubbelt så mycket som en kopp. Nåja, jag dricker oftast bara en halv mugg kaffe, så det blir väl som en kopp.
Det verkar som om lagom mängd av den ädla drycken är bäst. Om man dricker för mycket kaffe kan man visst få hallucinationer, höra röster och se spöken.
Summan av kardemumman blir alltså följande: dricker man för lite kaffe blir man dement och dricker man för mycket blir man knäpp. Skillnaden är ibland hårfin.
Läs även andra bloggares åsikter om kaffe, demens, antioxidanter, skyddande, kopp, mugg, gift, kaffekopp, samvete, spöken, hallucinationer
Inlägg
6 kommentarer:
Lagom är som alltid bäst, kan jag konstatera efter att ha läst ditt inlägg.
Jomenvisst är kaffekoppen passé just nu! Muggar i olika design är det som är i ropet nu... Tänk att det går mode i allt, men hur skulle handeln annars överleva!?
jag dricker i fina, tjusiga muggar från Gustavsberg :-) blir så mycket godare då. Och jag läste ocksåp om kaffets positiva effekter. Bara bra.
Jag hoppas att även koffeinet i te skyddar, för jag ogillar verkligen kaffe. Och jag kör även teet i muggar-ogillar glas såvida jag inte är i turkiet eller marocko och bjudsäpple/mynta-te)
Eftersom många äldre har druckit mkt kaffe så låter det lite konstigt ändå att man kan löpa mindre risk för demens med att dricka mkt kaffe. Men iofs...om man börjar bli dement så kan man ju glömma bort att dricka kaffe eller om man har blivit knäpp av att ha druckit för mkt kaffe så kanske man glömmer bort att dricka kaffe och då blir man dement..eller?
Jag drack kaffe i en period som liten jag med, men började väl dricka på riktigt när jag gick i gymnasiet.
Nu har jag faktiskt inte druckit kaffe sedan i juni. Vid föregående graviditeter har jag oftast börjat ta ngn kopp från v 30 eller ngt men nu har jag inte varit ett dugg sugen på det. Även om jag vet hur gott det är med kaffe.
Jag tycker fortfarande det är väldigt gott att dricka kaffe i kopp när man väl gör det, men det är inte så att man tar fram ostindiska servisen till vardags direkt.
Jag tänkte "Äntligen en god nyhet!" när jag läste det här. Har druckit kaffe sedan jag var liten, kommer ihåg släktens tanter som drack "på bit", jag tyckte jämt det såg så världsvant ut och tänkte att det skulle jag göra när jag blev stor med. ;)
Jaha. Det är därför man är som man är:) Kaffe ger hallucinationer.
Jag har läst det på andra bloggar innan i veckan man jag har inte hittat källan.
Jag och mina systrar drack också kaffe som barn. Vi ville dricka som morfar "på fat". Jag minns det som väldigt festligt men nu klöks jag vid minnet av när sockerbiten fallerihop i munnen. Ush så hemskt!
Skicka en kommentar