Gott Nytt År!

Eftersom alla runt om i Sverige håller på och förbereder maten och sig själva för kvällen och är fullt upptagna med det och varken har tid att blogga eller läsa bloggar, passar jag på att redan nu önska alla ett gott nytt år!

Nu ser vi fram emot 2009 närmast med resa till varmare breddgrader, K:s 50-årsdag, Je:s flyttande till stora staden (fast det är väl mest sorgligt, i alla fall för mig).

Gott Nytt År!

Läs även andra bloggares åsikter om nyårsafton, nyår, tolvslaget, mat, matlagning, fest, party, 2009

Sugen?

Ibland blir jag sugen på något gott. Som tortillachips med salsa och smält ost. Jättegott, men väääldigt onyttigt. Men är man sugen så är man. Och det är långt kvar till kvällen.

Läs även andra bloggares åsikter om sugen, onyttigt, snacks, tortillachips, salsa, ost, kryddstarkt, jättegott

Nyårsafton

Årets sista dag. Ett år går fort, och ju äldre man blir desto fortare går det. Förra nyårsaftonens åldersnoja har bytts till resignation. Vi blir alla äldre och 50 är ju bara en siffra. Nyårslöften har jag aldrig gett, och kommer nog aldrig att ge heller. Allt prat om att äta nyttigare, börja motionera, gå ner i vikt, ta hand om sig, det rinner bara ut i sanden i alla fall. Att en av fyra eller fem lyckas hålla ett nyårslöfte tycker jag låter som ett önsketänkande, men det stämmer säkert för jag vet ju att det finns människor där ute som kan hålla vad de lovar. Därför lovar jag att inte lova något.

Enligt Metro ser nyårslöftenas nio-i-topp ut så här:
Äta mer hälsosamt 48 procent
Börja träna 42 procent
Stressa mindre 19 procent
Läsa fler böcker 12 procent
Få koll på min ekonomi 10 procent
Dricka mindre alkohol 9 procent
Spendera mer tid med familj och vänner 9 procent
Sluta röka/snusa 8 procent
Tänka mer på miljön 5 procent

Vissa löften är ju lättare att hålla (för en del), t ex äta mer hälsosamt, börja träna och läsa fler böcker. Men att ge som nyårslöfte att stressa mindre är nog inte så lätt. Ofta är det många yttre omständigheter som gör att man känner sig stressad, saker som man inte kan göra så mycket åt själv.

Läs även andra bloggares åsikter om nyårsafton, nyårslöfte, nyår, 2009, Metro, lista, stress

Hormoner i gungning

Facebook har fått kritik i USA för att ha plockat bort bilder på ammande mammor som visar för mycket av brösten. Nu har nästan 100 000 användare protesterat genom att ansluta sig till en protestsida, på Facebook naturligtvis.
Jag bara undrar varför det är så viktigt för en del att lägga ut bilder på Facebook när de ammar sitt barn? Visst är amning naturligt och fint och inte alls oanständigt, det är inte därför bilderna tagits bort. Det är ju för att kvinnorna visar brösten, och såna bilder får man inte ha på Facebook. Amningsbilder plockas inte bort om inte bröstet visas i sin helhet, så egentligen är protesterna helt åt görhöjse. Ammande mödrar hetsar upp sig lite i onödan tycker jag, men vi får väl skylla på hormonerna.

Läs även andra bloggares åsikter om USA, amning, Facebook, foto, bilder, mödrar, barn, protest

I en perfekt värld

Oj, här är den någon som är bitter på den svenska sjukvården. Så tänkte jag när jag började läsa denna artikel och det visar sig mycket riktigt senare att hans egen far farit illa på ett vårdhem. Journalisten Leif Schulman berättar en patients lidande historia. Det hela började i somras när patienten fick andnöd och fick en spruta av någon jourhavande läkare innan han sändes in till sjukhuset. Där kunde historien ha slutat, om patienten inte fått sprutan mot andnöd kanske han hade gått bort redan då. Men patienten var tillbaka hemma efter ett par dagar och råkade då sticka sig på sprutan som doktorn kastat i papperskorgen. Ett ovanligt beteende av en läkare som fick stora konsekvenser minst sagt. Leif Schulman berättar sedan om turerna till sjukhuset och alla komplikationer. Emellertid framkommer det också att patienten tidigare blivit kranskärlsopererad (som förmodligen räddade hans liv den gången), och hans blodcirkulation var inte i bästa skick. När väl infektionen, som inte antibiotika biter på, fått sitt grepp i patientens kropp gick det raskt utför. För att rädda livet på patienten tvingades man amputera flera gånger, men tyvärr orkade inte kroppen längre med att bekämpa infektionen.

Jag tror som Leif Schulman att det finns en och annan inkompentent läkare och sköterska i vården, men övervägande delen av de som arbetar i vården är väldigt kompetenta och har patientens bästa i centrum hela tiden. Ingen är ju felfri och ibland går det inte att rädda alla. Jag tycker att det låter som om man gjorde vad man kunde i sjukvården för att få bukt med den envisa infektionen. Sedan var det ju fler olyckliga omstädigheter som gjorde att vårdförloppet blev som det blev.

Nu är det ju så här att tyvärr kan inte sjukvården koncentrera sig på en enda patient. Det fullkomligt väller in sjuka människor alla tider på dygnet, varje dygn, hela året runt, och de flesta kommer faktiskt ut på andra sidan, kanske inte helt friska, men i alla fall i bättre skick än när de kom in. Tyvärr har ju inte alla samma tur, för en del blir aldrig friska, hur mycket tid och pengar sjukvården än lägger ner på dem. Och det är ju det som är problemet egentligen. Inte för att det kanske hade hjälpt just den här patienten. Det ska sparas på sjukhusen. Sjukvården ska skötas som vanligt, men det får inte kosta något extra.

Så snälla, skäll inte på sjukvården, utan skäll på våra politiker som inte inser att sjukvården måste kosta pengar om vi överhuvudtaget ska kunna behandla våra patienter, att de ska få den vård och tillsyn de behöver. Att det behövs personal som tar hand om de sjuka, att sjukvård kostar pengar och måste få göra det.

Sist men inte minst vill jag bara säga att i en perfekt värld borde alla som inte har jobbat i sjukvården själva få vara med som praktikanter i en vecka eller två och se hur det är. Jag lovar att man får en annan syn på sjukvården efteråt och kanske inte är lika snar att fördöma.

Läs även andra bloggares åsikter om sjukvård, läkare, sjuksköterskor, sjukhus, amputation, infektion, ekonomi, budget, landstinget, politik

Inte så genomtänkt

Bankrån kräver planering, i alla fall om man ska ha en chans att lyckas. Man ska inte göra som en man i Chicago. Han lämnade över en hotlapp som han skrivit till kassörskan där det stod det gamla vanliga, att han ville ha pengarna annars skulle han skjuta. Papperet som han skrivit på var dock hans eget lönebesked och på det stod det både namn och adress. Ganska klantigt - om det nu var hans lönebesked.

Läs även andra bloggares åsikter om bankrån, pengar, Chicago, USA, avslöjad, lönebesked, identifierad, klantighet, straff

Nyfödda ord

Som sekreterare är jag ju omgiven av ord, jobbar med ord hela tiden, andras och egna om vartannat. Ord intresserar mig och tur är väl det. Annars vore jobbet kanske lite tråkigt. I år har Språkrådet fått in ungefär 2 000 förslag till sin lista över nya ord som svenskarna har börjat använda under 2008. Orden kommer in till rådet genom personer som läser dagstidningar framför allt och skickar då listor varje månad. Språkrådet hittar också en del ord och några förslag kommer från privatpersoner.

Här finns listan på årets nya ord och vad de betyder.

Själv har jag aldrig hört ADV (Alvedon, dricka, vila), kanske för att våra patienter inte har riktigt så diffusa symptom att det hjälper.
Bloggbävning är ett riktigt bra ord som inte ens behöver förtydligas.
Kalsongbadare hoppas jag är ett ord som kommer att försvinna, det är ju superäckligt.
Ödleplåster har jag heller aldrig hört, fast jag är i branschen.

Annars är det en bra samling nya ord.

Läs även andra bloggares åsikter om Språkrådet, ord, nya ord, ordlista, språkvård, 2008, svenska, språk

Pensionär vid 72

Nu föreslår kristdemokraterna att den som vill ska få arbeta till 72 års ålder. Äldreminister Maria Larsson säger att vi inte har råd att tappa den höga kompetens som de äldre står för, fler måste arbeta lägre för annars klarar vi inte framtidens välfärd. Vad konstigt då att en 55-åring som söker samma jobb som en 25-åring inte får det, för då är vederbörande plötsligt för gammal och man måste ta tillvara den yngres framåtanda och vilja att arbeta.

För att locka fler att arbeta till 72 års ålder föreslår Maria Larsson en radda morötter. Den som har fyllt 61 år ha rätt att gå ner till deltid och kunna trappa ner arbetstiden successivt. Man ska som 55-åring erbjudas tjänstledigt om man vill prova på ett nytt arbete. Om det nu finns något annat arbete för en som är 55+.

Jag tror att dessa personer som föreslår att pensionsåldern ska höjas till 72 år själva är livrädda för att sluta jobba, att de egentligen inte behöver jobba så länge för att kunna leva på sin pension, som de flesta faktiskt måste, att de är rädda att inte vara "någon" när de slutar arbeta. De behöver inte skylla på att vi är som mest kreativa mellan 55 och 75 år. De flesta arbetare som slitit hela sitt liv med kroppsarbete orkar nog helt enkelt inte vara så kreativa eftersom kroppen är utsliten och hur gärna de än vill få högre pension genom att arbeta till 72 års ålder så är de nog helt enkelt för slitna för att ens orka tänka tanken. Ju tidigare man går i pension desto mindre pengar får man per månad och det gynnar ju inte vanliga arbetare precis. Sitter man bakom ett skrivbord finns nog krafterna kvar till 72-årsdagen.

Läs även andra bloggares åsikter om kristdemokraterna, Maria Larsson, penionsålder, pension, deltid, äldre, kreativitet, välfärd, arbetare,

Nyårsaftonsplaner

Enligt Metro kommer nära 370 000 ungdomar i åldern 15–20 att supa på nyår. Många av dem ska också skjuta raketer och riskerar att skada sig själva och andra.

Ja, de gör väl bara som de sett sina föräldrar göra. Barn gör inte som man säger, utan som man gör.

Läs även andra bloggares åsikter om nyår, sprit, fest, supa, raketer, uppfostran, barn, ungdomar, olycka

Dubbdäcksavgift i Oslo

I dag har M, Jo och B begett sig till Oslo. Eftersom B varit i Stockholm flera gånger vid sina besök i Sverige ville han nu se antingen Oslo eller Köpenhamn. Eftersom det är minst dubbelt så långt till Köpenhamn så fick det bli Oslo, och med egen bil. Både tåg- och bussalternativet övergavs rätt snart när ungdomarna insåg att det skulle bli väldigt dyrt.

För att få köra i Oslo med dubbdäck måste man betala en avgift. Nu gick det ganska lätt att skicka ett sms och på så sätt få tillståndet. Utan tillstånd och om oturen skulle vara framme att de skulle bli haffade av polisen skulle det kosta 750 kronor i böter. Jag tror att ett dagstillstånd kostar runt 30 kronor så det är ju inga stora pengar. Anledningen till att det kostar pengar att köra med dubbdäck är att man vill förbättra luften, som ofta blir väldigt dålig på grund av alla luftpartiklar. Från dubbdäcken får jag förmoda. Undrar om norrmännen tror att luften blir renare om alla köper ett tillstånd men ändå åker på dubbdäck?

Nej, det är väl klart att de vill att alla kör dubbfritt i Oslo. Men kan ju få fantisera. I så fall skulle det kunna vara en rolig norgehistoria.

Läs även andra bloggares åsikter om dubbdäck, Oslo, Norge, luftföroreningar, tillstånd, dubbfria däck, skämt, norgehistoria

Ledig från jobbet

Att vara ledig från jobbet innebär att man måste jobba lika mycket som på jobbet, fast hemma.

I dag har jag hunnit med att skjutsa K till jobbet (fast jag glömde linserna och upptäckte hur illa jag ser på långt håll i mörker), gett katten mat, släppt ut honom ett par gånger (och givetvis in igen), tvättat och hängt en maskin tvätt, rivit ur lakanen i sängen, diskat (i diskmaskinen visserligen), läst tidningen, käkat frukost, hjälpt Je med ansökan och CV, sminkat mig, skjutsat Je till jobbet, köpt frimärken, gått till brevlådan och lagt på Je:s brev, och klockan är bara halv tolv. Jag är dundersvettig eftersom jag fortfarande lider av sviterna efter min förkylning och skulle behöva gå och lägga mig och vila. Men jag är ju ledig i alla fall, och än har ingen ringt och sagt att jag behövs på jobbet. Så kanske, kanske kan jag vara ledig i morgon också och sedan är det ju nyårsafton.

Läs även andra bloggares åsikter om julledighet, ledig, jobb, utsliten, svettigt, vila, förkylning, nyårsafton

Vem har makten?

Makt är ett relativt begrepp som förutsätter minst två parter. En part som begär något och en annan part som uppfyller denna begäran. Aftonbladet presenterar en, vad det verkar ganska märklig lista på Sveriges mäktigaste personer. Vad som slår mig när jag läser igenom listan på de 100 mäktigaste personerna är att Zlatan Ibrahimovic har lyckats nästla sig in på sjätte plats. I och för sig efter bland Fredrik Reinfeldt, Anders Borg, riksbankschefen Stefan Ingves, Mona Sahlin och Maud Olofsson men före både utrikesministern, Christina Stenbeck och Ericssons vd. Fotbollsspelare har alltså stor makt här i världen och jag undrar om det är bra eller dåligt. Läser jag vidare i listan kan jag konstatera att Carolina Gynning finns på 37:e plats och Magnus Betnér på 50:e. Kända och uppseendeväckande personer, men vad har de egentligen för makt? Då tror jag i stället att modedockor som Sofi Fahrman och bloggare som Blondinbella i dag har kopplat greppet om den verkliga makten. De tycks ju regera över tusentals fjortisar med sina modetips och partytricks och inte minst ser man väl det på alla modebloggar som fullkomligt översvämmar landet. Tänk att ha makten att kunna bestämma vad som är inne eller ute i modevärlden och helt regera hur landets alla tonåringar ska klä sig. Det kan man kalla makt. Då tycks även regerande musikkungen Bert Karlsson ligga i lä på en blygsam 88:e plats.

Läs även andra bloggares åsikter om makt, pengar, kapital, politik, inflytande, Blondinbella, Zlatan Ibrahimovic, Sofi Fahrman, mode, modebloggar, blogg, media, Aftonbladet

Hur blir det i morgon?

I morgon är det första mellandagen som är en jobbardag - egentligen. Jag har dock tänkt att vara ledig, men eftersom olika sjukdomar verkar härja bland personalen på vårt jobb så vet man aldrig om det kommer att ringa någon i morgon och fråga om jag kan jobba. Jag har i alla fall ställt in mig på att njuta av en ledig dag som frisk. Jag har ju inte känt mig riktigt kurant på över två veckor och blev ju sämre igen på juldagen. Men nu så börjar krafterna så sakteliga återvända och jag vägrar att vara mer sjuk, i alla fall i år.

Läs även andra bloggares åsikter om mellandagar, jobb, ledig, semester, sjukdom, frisk, sjuk

Ånnabodasjön runt

Långt bort från verkligheten i Philadelphia, USA, där man kan bli skjuten om man är för högljudd på bio, åkte vi och våra amerikanska ungdomar till Kilsbergen och gick en tur runt Ånnabodasjön. Därefter blev vår döttrar som barn på nytt och vågade, efter viss fundering om det kanske kunde vara skämmigt, åka nerför backen på sopsäckar eftersom vi inte äger några pulkor längre.









Läs även andra bloggares åsikter om USA, Philadelphia, bio, skjuten, högljudd, promenad, snö, kallt, Ånnaboda, Kilsbergen, Storstenshöjden, snökanoner

Söndag mellan jul och nyår

Sitter och funderar på vad egenligen som händer i världen. Trots att det pågått ett krig i Mellanöstern hela mitt liv har jag aldrig riktigt orkat engagera mig i de olika turerna i israelernas och palstiniernas olika försök att utplåna varandra, hur krigföringen fortskrider eller vilka som har mest rätt i frågorna som berör de olika folken. Jag fattar inte heller hur folket där borta står ut med eller klarar att leva i detta år efter år, men det har väl blivit som en livsstil, det ska vara krig och ingen ger sig. Kriget ärvs från generation till generation och jag undrar om det någonsin blir vapenvila eller fred på jorden. Så mycket onödigt lidande för så många människor, skyldiga eller oskyldiga och det hela känns bara så hopplöst.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, Israel, Palestina, jul, Gaza, Hamas, krig, vapenvila, fred, mellanöstern

Willes favoritplats

Wille har hittat sin favoritplats. Under granen, bland tomtarna, halmgrisen och julbocken. Kanske tror han att han ska kunna fånga en liten pippi i det stora trädet.

Läs även andra bloggares åsikter om Wille, favoritplats, julgran, julgransmatta, tomtar, julbock, katter, foto

Mellandagsrea

Jag har tänkt på det här med mellandagsrean. Först handlar folk som tokiga före jul och köper julklappar. Sedan på annandagen börjar julrean och folk handlar som tokiga igen bara för att det är billigt. Då köper de flesta sådant som de inte tänkt att köpa, men inte kan låta bli att handla, bara för att det är så himla billigt. Eller också byter man julklapparna som man fått och som är köpta till ordinarie pris och får flera stycken för samma summa men till reapris, och vips har man sparat massor med pengar. Vilka blir mest lurade, vi eller affärerna?

Läs även andra bloggares åsikter om rea, mellandagsrea, julhandel, annandag jul, billigt, spara, pengar, ekonomi

Gävlebocken har brunnit - igen

Att de aldrig tröttnar i Gävle att fixa en jättestor julbock när det varje år är någon som bränner ner den? Det kanske är dags att tänka om, att lägga pengarna på något mer varaktigt. Samtidigt blir jag sur att det alltid finns folk som förstör hela tiden, att de aldrig kan låta någonting vara. Det är som med busskurerna här i stan. När de satte upp de nya fina kurerna med glasrutor sa vi att det kommer inte att ta lång tid innan de är sönderslagna. Det finns nog inte någon busskur som inte har blivit kraschad någon gång och del blir sönderslagna hela tiden. Men inget ont som inte har något gott med sig. Att de får sätta dit nytt glas hela tiden skapar ju arbetstillfällen i alla fall.

Läs även andra bloggares åsikter om Gävlebocken, påtänd, julbock, brinna, busskur, glas

Dör som flugor

Att någon går bort i juletid känns väl extra hårt. Och de dör som flugor, kändisarna.

Nobelpristagaren i litteratur år 2005, Harold Pinter, dog på julafton i en ålder av 78 år.

Skådespelaren Gösta Krantz avled i morse i en ålder av 83 år.

Artisten Alf Robertsson avled på julafton, 67 år gammal.

Den amerikanska sångerskan och skådespelerskan Eartha Kitt gick bort i går. Hon blev 81 år.




Läs även andra bloggares åsikter om Gösta Krantz, Alf Robertsson, Eartha Kitt, Harold Pinter, död, sorg, video, YouTube

Ännu mer sjukt

Som om det inte skulle räcka att bli sjuk en gång. Jag har nu blivit liggande igen med feber, hosta och huvudvärk. Nåja, jag får väl vara glad att det inte är vinterkräksjuka i alla fall. I dag får jag inta sängläge, för det känns som om jag ska svimma när jag sitter här. Back to bed.

Läs även andra bloggares åsikter om sjuk, feber, hosta, huvudvärk, svimning, sängläge, influensa

Bingolottostuk på SVT

Va!! Lasse Kronér i lila bingolottostudio på julafton. Så sa K i alla fall och han associerade alltså till Löfbergs Lila. Han tyckte som många andra att den lila färgen inte var så julig när Lasse Kronér skulle tända ljuset innan Kalle Anka, och jag måste nog hålla med. Lila är väl inte min favoritfärg direkt, men tydligen ingår det i SVT:s nya profil att de ska marknadsföra den lila färgen. Japp, så är det.

Ett program som kanske hade ett mer rosa skimmer över sig var i alla fall "Bonde söker fru." Mycket romantiskt med Magnus som friade till Emma. Det var nästan så jag fällde en liten tår, de var ju så söta och kära på riktigt. Jag tror faktiskt stenhårt på kärlek vid första ögonkastet och att det kan vara svårt att få kärlek att växa fram, antingen så finns det där lilla extra där på en gång eller inte. Men det är ju vad jag tror.

Läs även andra bloggares åsikter om Lasse Kronér, lila, SVT, julvärd, jul, bingolotto, Löfbergs lila, bonde söker fru, Magnus, Emma, fria, romantik, rosa, kärlek, bönder

Kent - På drift

Mitt i allt elände som händer, som att påven skulle ha misstolkats när han höll sitt jultal och upprört hela världens homo- och transsexuella, eller att folk blir nerskjutna på julafton, får vi i stället glädja oss åt de små sakerna. Till exempel att Kent önskar god jul genom att bjuda fansen på en gratis julsingel, som går att ladda ner från deras officiella hemsida.

Läs även andra bloggares åsikter om påven, jultal, homosexuella, casino, skjuta, Kent, På drift, Håll käften, Friends, antimobbing, video, YouTube, musik, singel

Vinterkräksjukling på julafton

Visserligen var vi sju personer i går när tomten kom, men jag saknade ändå två som alltid varit med på julafton, mina föräldrar. Det var tänkt att vi skulle hämta dem för att de skulle få lite julmat och samvaro. Jag vet att pappa sett fram emot julafton i flera veckor, pratat om den goda julmaten och längtat efter att få komma hemifrån för några timmar. Men i går morse ringde han och meddelade att mamma haft kräksjuka sedan i måndags och att de inte kunde komma. För första gången sedan de gifte sig 1943 skulle de få vara ensamma på julafton, alltså första gången på 65 år! Samtidigt som jag tyckte väldigt synd om mamma som varit sjuk ett par dagar tyckte jag ännu mer synd om pappa, som själv inte var sjuk, men som var tvingad att ta hand om henne. Inte för allt smör i Småland skulle jag vilja ha kräksjuka i vår familj, så föräldrarna fick snällt stanna hemma och fira sin första ensamma julafton på 65 år. Men de två fick ju åtminstone vara tillsammans.

Läs även andra bloggares åsikter om julafton, vinterkräksjuka, tomten, julmat, ensamma, samvaro, saknad

God Jul

Läs även andra bloggares åsikter om god jul, jul, julafton, foto

Julaftons morgon

Det är fortfarande alldeles mörkt. Katten är utsläppt för att göra sin morgonrunda. Ute snöar det lite lätt och så sakta lägger sig ett tunt lager med fjun på marken. Julklapparna ligger under granen, för vi har varit ute i trängseln och handlat i riktiga affärer och inte beställt klapparna på internet. Någon i huset, jag vet inte vem och jag vill nog inte veta heller, har roat sig med att placera tomtemor och tomtefar i en något komprometterande ställning.

Läs även andra bloggares åsikter om julafton, julklappar, internet, snö, julgran, tomtar, sex

Konstiga saker i köket

För ett tag sedan fick jag en utmaning från Baronessan som innebar att man skulle visa bild på om man har något i köket som är konstigt eller inte hör dit. Jag har så fruktansvärt litet kök att jag bara får plats med det nödvändigaste, men jag hittade i alla fall en väldigt ful sak. Den satt där på väggen redan när vi flyttade in för drygt fem år sedan och jag ids inte ta bort den. Den är så ful så den är snygg, kon som jag hänger grytlappar på.



Jag skickar utmaningen vidare till Här är det lilla huset.

Läs även andra bloggares åsikter om utmaning, Baronessan viskar i vinden, kök, prylar, konstigt, ko, krok

Poliser är väl också människor

Varför är det mer illa när poliser blir fulla, har sex och vandaliserar på sin julfest när alla andra kommer undan med det varje år, och det händer nog på många julfester? Poliser är nog inte mer nyktra, mindre sugna på sex eller fromma som lamm jämfört med andra på sina julfester. Men det ser ju lite illa ut när lagens långa arm inte föregår med gott exempel. Poliser är dock också vanliga människor och jag hoppas att de som var fulla, lite för heta på gröten och råkade vara klåfingriga med polisens egendom inte var i tjänst i alla fall.

Läs även andra bloggares åsikter om polisen, julfest, sex, sprit, vandalism, jul, fest, fylla

Crazy

Jag tror att Warner Music Group biter sig själva i svansen när de beordrar YouTube att ta bort alla musikvideor med någon som helst koppling till musikbolaget. Det rör sig om hundratusentals klipp. Orsaken är att bolaget vill ha en större del av intäkterna från YouTube:s enorma besökstrafik, Warner tycker alltså att de får för lite pengar för sina videor. Det innebär att alla videoklipp som kopplas till artisterna både på skivbolaget Warner Music och musikförlaget Warner/Chappell tas bort, och det är ju ganska många. YouTube hade mer än 100 miljoner tittare bara i USA i oktober, så man undrar ju hur mycket pengar Warner Music Group får in egentligen på sina klickningar, men det är ju som vanligt att mycket vill ha mer. Undrar hur bolaget har tänkt nu, de lär ju förlora en jädra massa presumtiva kunder till sina musikskivor i alla fall. Detta är lika crazy som Gnarls Barkley sjunger om, här i en lite långsammare version.



Läs även andra bloggares åsikter om Warner Music Group, YouTube, skivbolag, musikbolag, intäkter, artister, muskvideo, pengar, Gnarls Barkley, crazy, profit, vinst, fildelning

Julgranen är klädd

Nu har vi klätt julgranen och den ser ut som den brukar göra varje år, även om vi inhandlat en del nya kulor på Ikea och som vi ägnat en bra stund åt att få dit snöre i. Men det var roligt att alla barnen var hemma, alla på en gång för en gångs skull, och hjälpte till. I och för sig satt sonen mest och kollade och talade om hur det skulle vara. Så här fin blev granen i alla fall. Traditionsenligt klädde vi granen till julmusik, men det var nära att vi fick vara utan i år eftersom vi inte visste var cd:n var. Efter lite letande hittade Je den och kvällen var räddad. Vi tröttnar nog aldrig på julmusiken och sjunger med ganska högljutt.

Läs även andra bloggares åsikter om jul, julfirande, julgran, julmusik, musik, foto, tradition

Jag svär så det osar

Ja, efter denna dag på jobbet kan jag bara säga:
Fy fan i helvete vilken jävla dag.
Det finns verkligen inga andra ord att beskriva den.

Trots att jag satt och knaprade viol/lakritskarameller så det ekade i huvudet orkade jag knappt med åtta timmars konstant skrivande. Ögonen sved och axlarna satt uppe vid öronen, orden snurrade runt i skallen och skrivaren osade varmt. Och ska man tro detta så hjälper det inte att käka godis heller. Fast jag tycker ju att ungarna alltid har blivit mer aktiva när det fått lite snask i magen. Snask sa alltid min mamma, låter lite som snusk och det är det väl. Snuskigt med godis alltså.

Läs även andra bloggares åsikter om stress, överarbetad, jobb, godis, hyperaktivitet, snask, snusk

Städa är fortfarande tråkigt

Jag har faktiskt lite svårt att föreställa mig Fredrik Reinfeldt när han ligger och knäskurar toaletten med slipsen hängande och släpande i såpvattnet eller när han dansar runt med dammsugaren till hög musik. Visserligen tycker jag precis som statsministern också om när det rasslar i rören när jag dammsuger för då vet jag ju att städningen inte varit förgäves, men när han säger att man måste ha rätt utrustning, hink och så här, då undrar jag om detta är på allvar.

Jag menar, vem plockar ur disken ur diskmaskinen och diskar för hand i stället?

Till sist erkänner har ju också att de har städhjälp, så sorry Fredrik, jag går inte på att du skulle vara värsta städfreaket.

Läs även andra bloggares åsikter om städning, Fredrik Reinfeldt, städfreak, röstfiske, huslig, politik, jämställdhet, piga, städhjälp, regeringen

Horace slutar

Svenska Akademiens ständige sekreterare, Horace Engdahl, slutar den 1 juni 2009 och överlåter sekreterarskapet åt historikern Peter Englund. Varför kallas det förresten för ständig sekreterare? Jag antar att det är för att de har lång mandatperiod, eller?


Peter Englund valdes in i Svenska Akademien för snart sju år sedan. Han är den yngsta medlemmen med sina 51 år. Här kan ni läsa när Peter Englund intervjuar sig själv på sin egen blogg.

Läs även andra bloggares åsikter om Horace Engdahl, Peter Englund, Svenska Akademien, ständig sekreterare, bloggare, blogg

Solsken på årets kortaste dag

I dag är ingen vanlig dag, det är den kortaste dagen på året. Ja, dygnet innehåller ju precis lika många timmar, men jordaxelns norra del lutar maximalt bort från solen, vilket gör att det norra halvklotet får sin kortaste dag och längsta natt. Det är alltså vintersolståndet i dag, och den dagen då solen står som lägst på norra halvklotet.

Och en lång natt har det varit. Jag vaknade flera gånger och K har också varit vaken och följt amerikanernas inledning av flygresan hit. Eftersom det var nästintill snöstorm där borta i New York och många flygningar var inställda, följde vi med spänning om även de skulle drabbas av förseningar. Bara någon dryg timme försenade kom de dock iväg och vi har konstaterat att de nu landat i London och sitter på Heathrow och väntar på att få flyga vidare till Stockholm. Det blir en lång väntan för dem, en riktig mördarresa, eftersom de beräknas landa i Sverige strax efter kl 20 i kväll.

Lite besvikna kommer de nog att bli att all snön som vi hade har smält bort. De har ju faktiskt mer snö i New York nu än vad vi har, men vädret kan vi ju inte råda över.

Läs även andra bloggares åsikter om vintersolstånd, flygning, snö, försening, solsken, väder, USA, Sverige, julfirande

Avslöjande bilder

Hoppas att Victoria och Carl Philip lurade fotograferna som följde deras julklappsköp i går och har fejkade paket i sina genomskinliga påsar. Hur kul är det att bli plåtad när man handlar julklappar? Det är ju meningen att det ska vara lite hemligt och en överraskning. Hoppas de skrattar gott när det spekuleras i om prinsen har köpt en julklapp till sin flickvän, teknikexperten Peter på Aftonbladet tror nämligen att det är en bärbar högtalare som man kan ansluta en Iphone eller Ipod till. Det kanske är något helt annat i kartongen. Jag hoppas det, för Emma Pernald vill nog inte veta i förväg vad hon får i julklapp. Hur kul kan det vara att läsa det här? Och hur kan någon veta att julklappen är till henne? Den kanske är till kungen. Eller till någon annan.

Läs även andra bloggares åsikter om Victoria, Carl Philip, julklappar, affärer, Stockholm, spekulationer, flickvän, kungen, paparazzi, foto

Sniken bilfirma

Om du behöver få bilen lagad eller servad, lämna den då inte till en bilfirma som kvaddar bilen vid provkörning och dessutom har mage att skicka en räkning till bilägaren på vad de gjort för reparationer eller serviceåtgärder. Fast bilen har blivit skrot för att de klantat sig.

Bobby lämnade in sin dyra bil på service. När bilmekanikern och en praktikant skulle provköra 500 000-kronorsbilen efter oljebyte, glykolpåfyllning och nya bromsbelägg kraschade de med bilen, som blev till skrot. Bobby tänker nu inte betala räkningen för glykolen och oljan som han fått från firman, eftersom han inte tycker att de utfört arbetet korrekt.

Nej, jag tycker inte heller att han ska behöva betala. Om bilfirman klantat sig och kvaddat bilen får de väl också stå för olja och glykol, det är väl det minsta man kan begära. Man kan inte behandla sina kunder hur som helst.

Läs även andra bloggares åsikter om bilfirma, bilverkstad, service, reparation. Dodge Viper, lyxbil, bilkrasch, räkning, kunder

Skrynkelfria juldukar vill jag ha

Att stryka är inte det roligaste jag vet precis. Men till och med jag inser att jag inte kan lägga på juldukarna i det här skicket.



Jag kanske kan skriva på Facebook att jag ska stryka juldukar, för då kan det dyka upp någon vänlig själ som vill hjälpa till. Kanske. Om jag har tur.

Läs även andra bloggares åsikter om stryka, juldukar, jul, inbjudan, Facebook, tjuvar, foto

Lördagsnöje

Nu vet jag vad alla gör på lördagsförmiddagarna.
Jo, de åker till återvinningsstationen för att göra sig av med veckans berg av glasburkar och -flaskor, tidningar, plastförpackningar och mjölkkartonger. Fy tusan så mycket skräp vi samlar på oss, och vi vill ju absolut inte ha det som förut när allt detta slängdes i de vanliga soporna. Men nog är det också jobbigt och tar lite tid att sortera skräpet.




Läs även andra bloggares åsikter om sopor, sopberg, återvinning, sopstation, lördagsnöje, skräp

Generna styr

Jag tror som Tanja Bergkvist, att könsrollerna är biologiskt betingade och är inget som genuspedagoger kan ändra på. Det enda min son var intresserad av när han var riktig liten var traktorer. Allt handlade om traktorer. Han hörde dem, han såg dem, han pratade om dem. Jag köpte en docka till honom när han var runt två år, i ett jättspännande paket som han öppnade glatt. Han tittade lite på dockan och jag såg besvikelsen. Han satte på locket på paketet igen och han tittade aldrig mer åt den dockan, utan återgick till sina traktorer. Efter att ha uppfostrat tre barn har i alla fall jag märkt att könsrollerna finns där i generna och det inget som varken föräldrar, dagis- eller skolpersonal eller någon genuspedagog kan ändra på. Det vi kan göra är att acceptera att alla barn är olika och inte nedvärdera det "kvinnliga" som många har en tendens att göra.

Läs även andra bloggares åsikter om könsroller, genuspedagogik, genusforskning, barn, feminism, samhälle

Uppför Klevabacken

Fredag kväll och jag kan inte hålla mig vaken. Visserligen låg jag ner när jag skulle titta på filmen "Kom Novak badade aldrig i Genesarets sjö", som är gjord efter Håkan Nessers bok. I och för sig kan jag somna när jag sitter också, men ligger jag ner är det kört. Jag ville verkligen se filmen för jag läste boken var det lite roligt att känna igen sig, en del platser som Nesser beskriver finns ju i verkligheten. Jag har för mig att han var på Lampas fik i H-berg en gång. I den här boken ska pojkarna cykla uppför Klevabacken. I filmen såg inte backen ut som i verkligheten, men jag har cyklat många gånger uppför den backen och också susat nerför den i en sjujädra fart. Lite kul faktiskt. Jag såg inte hela filmen i kväll för jag somnade som sagt. K försökte väcka mig flera gånger, men ibland går det bara inte att hålla sig vaken.

Läs även andra bloggares åsikter om sömn, film, tv, Håkan Nesser, Klevabacken, bok, trötthet, fredag

Julgröt och skinkmackor

I dag har vi ätit tomtegröt och skinksmörgåsar med rödbetssallad på jobbet. Det är en tradition vi har så här strax innan jul. I stället för gröt tog jag två mackor, eftersom jag fortfarande inte kan med att äta kletig, sliskig, äcklig gröt och jag vet att jag aldrig kommer att äta det i hela mitt liv. Med julmust till infann sig faktiskt liiite julstämning, men inte alls i närheten av hur det brukar kännas. Vi fick julklapp också av chefen, men jag är inte så nyfiken, så jag väntar med att öppna min till julafton.


Efter maten drack vi kaffe och åt morotskaka och struvor, som en numera pensionerad sköterska gör och kommer med varje år. Syster Per läste som vanligt "Tomten" på sitt lite speciella sätt och i år hade vi lite underhållning med några julsånger också av två små damer som är döttrar till en kollega. Riktigt mysigt. Efter denna lilla lunch kom jag alldeles av mig och arbetslusten var som bortblåst (om den någonsin funnits där i dag). Jag gick förbi AVA och såg att de har vinterkräksjuka där. Måtte det inte bli som förra året när vår avdelning fick stänga flera veckor på grund av vinterkräksjukan. Förresten läste jag i tidningen att man ska undvika att äta kalla maträtter som är tillagade i storkök eftersom smittan ofta sprids den vägen. Det känns ju kul när jag just smällt i mig två skinkmackor från sjukhusköket.

Läs även andra bloggares åsikter om julfest, skinksmörgås, risgrynsgröt, julmust, struvor, morotskaka, julklapp, vinterkräksjuka, sjukhus

Adjöss med 50-öringen

Jag minns när jag var liten och skulle köpa godis i godisaffären, som egentligen var en tobaksaffär där de sålde nästan allt. Cigaretter och tobak förstås, men det var samtidigt som en bokhandel och presentaffär. Dit gick vi alltså när vi var sugna på godis och fick då gå bakom själva disken för att välja vilket godis vi ville ha i påsen. Jag brukade få köpa för 25 eller 50 öre, och jag lovar att jag fick godis så det räckte. Det fanns ju både ettöres-, tvåöres- och femöresgodisar.

1- och 2-öringen användes till 1972, 5- och 25-öringen till 1985 och 10-öringen till 1992 och jag kan inte påstå att jag saknat dem. Nu vill Riksbanken ta bort 50-öringen också för att den inte fyller någon funktion längre. Är det egentligen någon som kommer att sakna 50-öringen? Själv tycker jag att 50-öringar bara är irriterande att ha i plånboken och tycker gott att de kan avskaffa dem. Riksbanken föreslår att de slutar användas den 30 september 2010.

Läs även andra bloggares åsikter om pengar, mynt, 50-öring, Riksbanken, ekonomi

Djurplågeri i Kina

I Kina försvinner feta katter från gatorna. De fångas av katthandlare, flås och kokas levande. 10 000 katter äts varje dag i Guandong-provinsen för där serverar de kattkött på restaurangerna.


Alltså, jag har egentligen inget problem med att folk äter katter, även om jag själv aldrig skulle kunna göra det. Människor äter ju kaniner, kycklingar, lamm och kossor med. Men det är just sättet som katterna dör på. De plågas eftersom de flås och kokas levande och det är oförlåtligt. Alla som har tittat in i ett par kloka djurögon vet hur det känns om djuren får lida. Det skär i hjärtat.



Läs även andra bloggares åsikter om katter, mat, flå, koka, äta, Kina, mat, djur, djurplågeri

Vem vill heta Adolf Hitler?

I USA, i närheten av där Jo bor, bor också Adolf Hitler. Alltså inte den Adolf Hitler utan en stackars oskyldig liten pojke som blivit döpt till det. Hur kan någon förälder utsätta sitt barn för något dylikt? Adolf kan väl vem som helst få heta, men kombinerat med Hitler gör det hela lite mer komplicerat. Pojken kommer inte att få det lätt i livet och kommer alltid att förknippas med förintelse och död. Adolfs två systrar har också nazistklingande namn. Antingen är föräldrarna riktigt dumma i huvudet eller så har de inte förstått vidden av vad Adolf Hitler gjorde mot judarna under andra världskriget, men troligtvis är den väl en mix av båda. Deras hem och andra prylar sägs vara smyckade med hakkors och det tyder väl på en viss nazistisk läggning, även om de förnekar att de är nazister. När det stackars barnet fyllde år ville hans mamma och pappa att det skulle stå "Grattis Adolf Hitler" på tårtan, men konditoriet tyckte inte det var lämpligt att skriva så. Vi får verkligen hoppas att lille Adolf Hitler inte blir lika ondsint som sin namne, men faran är väl överhängande med sådana föräldrar.

Läs även andra bloggares åsikter om USA, New Jersey, Adolf Hitler, nazister, tårta, hakkors, svastika, förintelsen, namn

Dystert jultal

Det är väl klart att allt känns mer eller mindre dystert när inte ens mannen med rådjursögonen, herr Reinfeldt, kunde inge oss hopp eller hade något engagemang när han höll sitt årliga jultal i går. Retorikprofessorn Anders Sigrell sågar talet och gör tummen ner både för statsministerns partipolitiska tjafs och för att den enda vi-känslan som kan ena folket tycks finnas inom alliansen.

Dystert är det på hemmafronten också. Över en veckas hostande, nysande och snorande tär på krafterna och jag känner mig allt annat än pigg. Men jag är ju inte den enda som är sjuk. Je har också varit rejält dålig, men är nu på bättringsvägen i alla fall. I går kväll började även K att frysa och huttra och klaga på att han hade ont i halsen. Jag låtsades inte om att jag hörde hans klagan. Tyckte han gott kunde ha lite ont eftersom han hade varit och ätit julbord så magen stod i fyra hörn, medan vi andra minsann fick laga vår egen mat. I dag på morgonen misstänker jag att han är riktigt sjuk, men han envisas med att åka och jobba i alla fall. Det finns fortfarande en del som tror att de är oumbärliga, och odödliga.

Och det var vi mot världen igen
Vi mot världen igen
Det var vi mot världen igen (Kent - Vi mot världen)

Läs även andra bloggares åsikter om jul, Fredrik Reinfeldt, politik, jultal, alliansen, regeringen, sjukdom, förkylning, sjukskrivning

Klantigt av TV4

Nu är snart "Bonde söker fru" slut. Allt som återstår är att se när bönderna åker med sina utvalda på semester. Det gäller att suga på karamellen så länge som möjligt och behålla tittare. TV4 klantade sig dock riktigt rejält när de visade en snutt från böndernas semester, där man såg att Peter hade valt Wille. Då gick ju luften ur programmet lite. Annars hade det kanske varit lite spännande, men nu fick vi ju se vem han valt innan han valde så att säga.

Johan blev ledsen för att Hanna valde Elias, men det förstod jag att hon skulle göra. Att skåningen valde Åsa är för mig en gåta, men det är ju han som väljer. Magnus och Emma fann ju varandra redan förra veckan så det var ju inget nytt.

Jag antar att jag blir sittande framför tv:n i morgon kväll också för att se på bönderna, när jag i stället skulle behöva göra en massa annat som att städa, stryka dukar, laga lite mat till jul eller sortera tvätten. Men det hinns väl med det också.

Läs även andra bloggares åsikter om bonde söker fru, tv4, avslöjande, klantigt, bönder, semester, tv, julstök, stress

Jag blev lurad

I Aftonblaskan kan man läsa att i dagarna har många människor ringts upp från ett +88-nummer. Numret går till Somalia och om man ringer tillbaka får man betala mellan 150 och 200 kronor i minuten. Tydligen är det många som alltså ringer upp numret för att höra vem det är som ringt. Personerna bakom hela grejen spelar på människors nyfikenhet. Ringer man numret hamnar man i en telefonkö och sedan tickar taxan på och det blir en dyr historia.

Jag skulle aldrig någonsin ringa upp ett nummer om jag inte vet vart det går. Det är ju enkelt att kolla numret nuförtiden. Om det mot förmodan inte skulle vara någon bluff och det är något viktigt ringer de väl igen om man inte svarar, och inte ska man behöva ringa upp.



Bluffar finns ju i olika skepnader. Aftonblaskan lyckade lura mig att läsa den här artikeln. Ha, ha.

Inte trodde jag ju att det var ett pepparkakshus som rasat. Fy skäms för såna lurendrejerier.

Läs även andra bloggares åsikter om telefon, lurad, Somalia, telefonnummer, dyrt, Aftonbladet, lurendrejeri, pepparkakshus, husras, jordskalv, bluff, telefonbluff