tisdag 4 november 2008

Kvinnor blir lätt martyrer


Hushållsarbete är ett nödvändigt ont och någon måste göra det. Här hemma har jag väl känt att jag haft huvudansvaret för det mesta, i alla fall när barnen var små. Samtidigt har vi delat på mycket tråkig städning eftersom K jobbade skift och var hemma ensam med barnen på sina lediga dagar när jag var på jobbet. Huvudansvaret för tvätten har jag tagit på mig. Jag vet inte om det är med flit som K inte kan sortera tvätten rätt. Trosor och strumpor hamnar alltid i fel lådor och i fel rum, med det är klart att jag kände mig smickrad när jag fick döttrarnas små flicktrosor i min låda. Tyckte han verkligen att min ända var sååå liten?

Hushållsarbete tycks få kvinnor att må sämre. Kanske inte själva arbetet då, utan fördelningen av hushållssysslorna. Det finns faktiskt män som inte gör ett jota mer än tittar på tv och läser tidningen eller sitter framför datorn när de är hemma. Kvinnorna gör tre till fyra gånger mer arbete i hemmet i genomsnitt. Det är ju klart att går man omkring och tycker synd om sig själv blir man olycklig. Nu tror jag inte bara att vi kan skylla på männen, de lever ju tyvärr ibland i en helt annan värld än vi kvinnor gör. Jag tror att kvinnorna måste ställa mer krav på sina män, det går inte bara att gå och sucka och tycka synd om sig själv, utan vi måste kräva att vi hjälps åt. Ett bra knep är att gå och sätta sig vid datorn och blogga, skita i om maten kommer på bordet eller inte. Strunta i att tvätta och diska i en vecka. Tids nog reagerar männen och inser att om inte de gör mat så får barnen svälta cch jag tror att inte ens den värsta mansgrisen tycker om skrikiga och hungriga barn, att inte ha rena kläder, eller något glas att dricka öl ur.

Terri Herrera Eriksson skriver i Aftonbladet om det eviga plockandet och att hennes man inte plockar som hon gör. Hon väntar på att han ska plocka upp strumpor som legat i tre veckor. Jag är säker på att män har någon sorts annan syn än kvinnor har, de ser inte samma saker som vi gör, ser inte att det ligger strumpor i ett hörn i tre veckor. Men vi ser å andra sidan kanske inte att bilen behöver tvättas, att gräset behöver klippas, att äppelträdet behöver beskäras, att takrännorna behöver rensas, att förrådet behöver målas eller att vinden behöver tilläggsisoleras. Vi är nog födda med olika syn på vad som är viktigt i vardagen och livet helt enkelt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

2 kommentarer:

Anonym sa...

DET ÄR JU GANSKA ROLIGT ATT SE HUR BESVÄRLIGT MÅNGA TYCKER DET ÄR MED JOBBET HEMMA . MEN JAG SOM ENSAM PAPPA MED 2 BARN HUS GRÄSMATTA TVÄTT SKIFTJOBB MÅSTE SÄGA ATT JAG GILLAR LÄGET GANSKA BRA DET ÄR BARA EN FRÅGA OM ATT HELA TIDEN VETA VAD MAN SKALL TA FÖRST OCH SEDAN BARA FLYTER LIVET PÅ . MAN MÅSTE SE LJUST PÅ LIVET ÄVEN I MÖRKRET MVH TOD

Baronessan sa...

Min gulliga gubbe ser varken strumpor, damm, skitiga bilar eller gräsmattor. Å andra sidan när jag ber honom dammsuga så gör han det utan knot - men på sitt sätt. Har lärt mig med tiden att inte lägga mig i HUR han gör utan ATT han gör. Däremot har jag sagt ifrån att jag inte går på det där med röd strumpa i vittvätten. Han får ta nya tag eller så får livet bli rosa.