fredag 14 november 2008

Allt kan inte bli som förut


Efter att ha sett andra avsnittet i serien "Himlen kan vänta" funderar jag på om det är någon sorts förnekelse av sjukdomen att man måste fortsätta leva som vanligt efter att ha fått beskedet att man har en dödlig sjukdom. Att man inte kan tillåta sig att vara sjuk, utan stretar på som vanligt och inte tillåter att sjukdomen tar över livet.

Jag kan inte tro att det går att leva som innan man fick beskedet, man kan låtsas leva som förut, men det går aldrig att få tillbaka samma liv. Jag antar att genom att låtsas att allt är som förut så håller man döden på behörigt avstånd, men detta innebär också att anhöriga oftast mår sämre än den som är sjuk, för att de tillåter sig att se bakom skyddfasaden, längre än till nästa behandling, kanske till slutet av livet. Jag tror att det därför kan vara svårt för vänner och bekanta att hålla den glättiga fasaden uppe och därför flyr undan i stället för att spela med och vara "som vanligt." Det är naturligtvis oerhört sorgligt, men jag tror att den som är sjuk har svårt att förstå detta. "Vadå, jag ska väl inte dö heller? Jag har ju bara lite cancer."

Jag kände en person som förnekade sin sjukdom under de år hon var sjuk, jobbade på som vanligt, var hemma en dag efter varje behandling och sedan var det full fart igen. Hon tillät sig inte att vara sjuk, att vila och få krafter. Samtidigt som det var skönt att se att hon verkade må bra så var det oerhört tragiskt att alla visste att hon mådde skitdåligt, men att hon ändå höll skenet uppe och måste ha haft ett helvete. Ändå var det aldrig någon som ifrågasatte hennes val, hon ville ju att allt skulle vara som vanligt, hon ville jobba och slita och hon gjorde det nästan in i det sista. Jag undrar om det var någon som någonsin frågade hur hon mådde. Man vågade liksom inte av rädsla för att hon skulle bryta ihop och ge upp, och tycka synd om henne var inte att tänka på för hon ville absolut inte ha medlidande för "hon hade ju bara lite cancer."

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Inga kommentarer: