torsdag 13 november 2008

Det är en konst att stava rätt

Min son hade en gång en lärarinna i lågstadiet som inte tyckte det var så viktigt att stava rätt, huvudsaken var ju att man förstod vad som menades. Hon tyckte naturligtvis inte att det var viktigt, för i de veckobrev hon totade ihop på fredagarna fanns det många stavfel. Visserligen förstod jag vad som stod i dessa brev, men jag undrade faktiskt hur det stod till med resten av hennes kunskaper som hon skulle lära ut. För mig är det så, att om det är mycket stavfel så kan jag inte ta seriöst på innehållet heller och ett par stavfel kan förstöra helhetsintrycket.

Jag är ju sekreterare så jag är "allergisk" mot stavfel. Visst kan man slinta på tangenterna ibland, men jag behöver inte läsa många ord förrän jag vet om den som skrivit texten kan stava eller inte. Det finns ju en del ord som alltid avslöjar hur det står till med rättstavningen och det är ord som aldrig, alltid, majonnäs, åtminstone, parallell och kolossal. Om man nu ska göra en stor skylt eller trycka reklamblad och skicka ut till många människor så tycker jag faktiskt att man borde ta reda på hur orden stavas, i stället för att gissa och hoppas att det blir rätt. Det går aldrig att göra ett seriöst intryck om orden är felstavade. Vem vill egentligen köpa en "damsugare?"



Till och med i den stora möbeljättens vinterkatalog hittade jag ett stavfel. Men jag handlar nog där ändå, för att det är billigt.

För er som inte är så bra på att stava: barndomens ska det vara.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

5 kommentarer:

Anonym sa...

Jak brykar intä ha nogra proplem at stavva. Dokk fik jagg anstrenga meg förr at hita fälät.

Captcha: sissalt

Susanne sa...

Du gjorde det jag bara tänkte när jag i förra veckan såg att möbelkatalogens stavningsexpert hade fallerat: tog ett foto.

Om jag nu ska vara petig så hittade jag ett fel (dock ej i stavningen) även i din text, men jag antar det berodde på att du hade alltför brått. Det är väl oftast då det blir fel om nu grunden i stavningsreglerna en gång har lärts in. :)

Själv minns jag med skam då jag i mellanstadiet stavade fel på ordet medicin i våra evinnerliga stavningstester. Den felstavningen skedde endast en gång.

Bitten sa...

Ok, Susanne, ibland går det lite fort, jag hade med både är och om. ;P

Anonym sa...

Det största problemet är i mina ögon att felstavningarna inte bara blir vanligare, utan mer och mer accepterade. Det syns tydligt i ditt exempel med lågstadielärarinnan. Nolltolerans mot felstavningar och en lagom blandning av morot/piska så kan förhoppningsvis svenskaundervisningen i skolorna hamna på rätt köl igen.

Magdalena and Co in US sa...

Kan tänka mig att det är många som kan tänka sig en "damsugare", ha ha.

En av mina favoriter, som väl snart är aktuell är:

Nyhuggna grannar till salu

Kram kram