Borta bra men hemma bäst

Nu har vi kommit tillbaka från Stockholm och det stora äventyret. Tågresan dit var en upplevelse, vi åkte dubbeldäckartåg och satt på övervåningen. Det var ganska bekvämt, men resan kunde ha varit trevligare utan kvinnan som bröt på finska och hade två barn och en väninna med sig. Hon talade hela tiden och tjatade på ungarna så jag tänkte faktiskt be henne hålla käften. Men, men sånt gör man inte, utan jag försökte stänga öronen och låtsas att jag inte hörde henne. Gårdagskvällens begivenhet var ju Mamma Mia-föreställningen i Globen och det var också något alldeles extra, det var jättebra, och alla välkända ABBA-låtar sjöngs fantastiskt bra. Filmen var ju visserligen lite mer detaljerad, men det uppvägdes av live-upplevelsen i Globen.



När vi skulle åka tillbaka in mot stan var det hur mycket folk som helst i tunnelbanan, och det som slog mig mest av allt var att det var så mycket ungdomar som var ute, klockan var ju efter midnatt. Att det är ungdomar i övre tonåren ute en fredagskväll är väl inte så konstigt, men det var också många yngre, kanske inte mer än 14-15 år, både tjejer och killar. En del var säkert nyktra och sobra, men många såg verkligen flummiga ut, inte fulla, men dimmiga. Jag blir därför inte ett dugg förvånad när jag läser i SvD att det hetaste tipset i jakten på unga knarklangare i Stockholm är en 14-årig kille med kundkrets i två bostadsområden och en högstadieskola. För ungdomspolisen är trenden tydlig, att langarna har blivit yngre. De har också märkt att droganvändarna har blivit yngre och då har också åldern på langarna sjunkit. Jag antar att det i de allra flesta fall är föräldrarnas fel, jag tycker att de borde bry sig mer om vad deras ungdomar gör på kvällarna och var de håller hus. Tyvärr har väl många vuxna sina egna problem, och drogmissbruk är inte heller så lätt att upptäcka. I alla fall blev jag lite beklämd när jag såg alla dessa ungdomar och hoppas innerligt att de inte var påverkade av det jag tror.

Idag har vi gått runt i Stockholm i flera timmar, ätit gott på amerikansk restaurang, druckit kaffe i Humlegården och sedan tagit tåget tillbaka till vår lilla stad. Nu är det jag som har blåsor under fötterna, sitter vid datorn och dricker ett välförtjänt glas rött vin. Borta bra, men hemma bäst.

Läs även andra bloggares åsikter om tåg, resa, Stockholm, Globen, Mamma Mia, tunnelbana, ungdomar, droger, langning, hasch