I två dagar har
K en som jag känner suttit i skogen och glott. Inte en älg har han sett. Under sina 20 år som älgjägare har han faktiskt inte skjutit en endaste liten älg. Det är väl både bra och dåligt. Bra för älgarna, men mindre bra och man är just älgjägare. Resten av året står bössan i vapenskåpet. Det är nästan lite sorgligt.
Jag brukar fråga hur han kan veta att det är just älg han jagar. Det kanske är lite elakt.
I dag är det sista dagen och ingen skulle nog bli gladare än jag om han fick skjuta sin första älg.
Jo, möjligtvis en då.
Läs även andra bloggares åsikter om
älgjakt,
älgjägare,
skog,
älg,
bössa,
jakt,
jaktlycka
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar