måndag 20 april 2009
Kliar det?
Min pappa brukar tala om att de hade vägglöss hemma på 1940-talet. Hur de kom fram om nätterna och sög blod. Hela sängen var blodprickig på morgonen. Det kom sanerare och sprutade DDT eller något annat farligt gift. Min mamma har berättat att hon stod och stekte strömming i köket medan gubbarna sprang runt och sprutade giftet hemma hos dem. De sa att det inte var farligt för människor och inte hade de några skyddsmasker på sig. Mina äldsta syskon var små då och man kan ju undra hur mycket gift de fick i sig.
Nu har vägglössen kommit tillbaka. Enligt Nordisk skadedjursbekämpning har fallen sexdubblats på bara några få år. De säger att vägglöss är det i särklass värsta man kan få hemma, för att de är så svåra att bekämpa och det krävs ofta tre till fem saneringar innan de dör. Vägglössen har troligen kommit hit från andra länder i stoppade möbler och annat som vi importerar eller har med oss från utlandsresor. Det låter inte så kul, men med tanke på hur många som reser utomlands numera är det väl konstigt att lössen inte spritt sig mera.
Läs även andra bloggares åsikter om vägglöss, skadedjur, skadedjursbekämpning, DDT, gift, sanering
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Åh hjälp vad läskigt.
Ja, det där pratar min mamma om också. Framför allt lukten säger hon och rynkar på näsan. Får jag in sådana eller kackerlackor så bränner jag nog ner huset...
Hu så hemskt. Vill jag inte drabbas av.
Skicka en kommentar