Äntligen har jag kommit iväg till frissan. Hon frågade hur länge sedan det var jag klippte mig. Jag försökte undvika att svara och sa lite svävande att det nog var ett tag sedan. Vilket är helt sant. Det var nog någon gång i våras tror jag. Jag sa som det var, att det var Je:s kompis som klippte mig. Frissan frågade då om hon var utbildad frisör. Jag pep lite att hon inte är det, men henne syster är det. Jag hörde själv hur dumt det lät.
Hur som helst, frissan var duktig på att klippa. Men jag tycker det blev lite kort.
Men varför ska jag behöva känna mig som en olydig unge varje gång jag går till frisören?
Läs även andra bloggares åsikter om frisör, frisyr, klippning, frissa, olydig, hår
Inlägg
3 kommentarer:
jag klippte mig i maj...det är också ett tag sedan.
Den där frissan skulle inte jag våga gå till om man får såna där tänder! :)
När dom frågar så där så ska man dra till med någon riktig höjdarfrisör. Håret växer ju och nästan alla frisörer har sitt eget sätt att klippa. Ett annat sätt är att säga: det har du inte med att göra.
Själv har jag en egen privatfrisör, äldsta vännen är fena på klippning. Hon frågar ingenting utan klipper och så säger hon "Blev det bra så här?" och jag säger "Hm, lite längre på sidorna." Jag tycker fortfarande det är lika skoj efter alla dessa år. Kan inte förstå att hon suckar så tungt.
Skicka en kommentar