I går på morgonfikat skrattade två sjukgymnaster åt mig. De satt och pratade fotboll, om föregående dags matcher, om spelare i olika lag, ja, helt enkelt fotbollssnack. Helt allvarliga var de. Jag blev full i skratt och var tvungen att fråga om de var allvarliga på riktigt eller om de skämtade med oss. För mig lät det ungefär som om de bara pratade på, utan att egentligen säga ett enda vettigt ord. Visst var det på allvar, tydligen pratas det så här om fotboll. Naturligtvis undrade de hur någon kan vara så helt ointresserad av fotboll som jag. Någon annan sa en gång till mig att fotboll hör till allmänbildningen, och efter det tycker jag att vederbörande är ett enda stort skämt. Fotbollssupportrar visar ju att de inte är de mest intelligenta människorna i världen precis och jag anser att fotbollsfans kollar på fotboll för att det är det enda de klarar av. Att titta på en boll som sparkas fram och tillbaka av några människor som spelar, för att det är det enda de klarar av.
Men fotbollspelare är helgon och kommer nog att så förbli. Något de absolut inte skulle vara om jag fick bestämma.
Läs även andra bloggares åsikter om fotboll, bajen, bajs, buss, supporter, fans, fotbollssnack, skrattretande
onsdag 23 september 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Oj, det var ord och inga visor, det där. Vete sjutton om jag vågar erkänna att jag är en Arsenal-supporter... ;)
Skicka en kommentar