fredag 27 februari 2009

Chipsen ska brinna


Som barn var jag oerhört rädd för brandbilar. Eftersom brandbilar kommer (i bästa fall) när det brinner var jag naturligtvis också rädd för att det skulle börja brinna hemma. Jag kunde till och med vakna på nätterna och lura upp mamma att titta bakom min dörr så att det inte fanns någon liten eld där. Fullkomligt skräckslagen var jag den dagen på lekis när vi skulle få gå till brandstationen och titta på brandbilarna, och till och med skulle få sitta i en. Jag minns ännu ångesten, hur jag stod utanför brandbilen och benen skakade. Hur mycket jag än ville så kunde jag inte förmå mig att klättra upp och sätta mig i den enorma bilen. Numera är jag väl inte lika rädd för brandbilar, men skräcken att det ska börja brinna finns ju naturligtvis kvar.


Pyromaner har väl också ett underligt och osunt förhållande till bränder, och brandbilar också får man förmoda, och i Södertälje härjar mordbrännare, som eldar upp chips. Några bränder har startats med tidsinställda bomber - i chipshyllan. Nu är Säpo inkopplat på grund av att det vänsterextrema nätverket Global Intifada kopplas till bränderna. De har skickat ut hotfulla brev där de uppviglar till brandattentat mot butiker som säljer varor från USA. Som om det skulle hjälpa att elda upp chipsen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

1 kommentar:

Anonym sa...

Jag var nog mer fascinerad än rädd föt eld som barn, nu däremot så kan jag ibland bli livrädd av tanken på eldens konsekvenser o jag o fam skulle drabbas.

Det är oxå väldigt otäckt med anlagda bränder, att ngn på ren ondska skulle välja att tända eld på saker och ting.