måndag 8 september 2008

Denna dagen, ett liv

I morse vaknade jag inte av klockradion, utan av skrammel och dunk en kvart senare än jag skulle. Tur att det bara var en kvart i alla fall! Eftersom vi hade strömavbrott härom kvällen stod min väckning på 00.00 och det var ju inte så bra. Väl uppe insåg jag snabbt att någon cykeltur till jobbet skulle det inte bli för min del, regnet stod som spön i backen och jag fick åka buss i stället. Från dörr till dörr tog det mig "bara" 40 minuter till jobbet och jag inser ju att jag har det ganska bra annars som kan samåka med K, då tar det max 10 minuter med bil. Om jag ska börja åka kollektivt så måste de ändra jäkla mycket på tidtabellerna så jag slipper stå och vänta i en kvart vid Resecentrum.

Men jag ska väl inte klaga, jag är ju frisk och kry och har ett jobb att gå till. Värre blir det för alla långtidssjuka om socialdemokraterna får som de vill. De är inte ett dugg bättre än alliansregeringen. Skärpta regler och krav på motprestation ingår i de förändringar av trygghetssystemen som de tänker föreslå. Samtidigt ska trycket öka på företagen och myndigheterna att gå in med aktiva insatser för personer som står längst bort från arbetsmarknaden. Hej och hå. Jag antar att de som är sjukskrivna är sjuka och av denna anledning inte kan jobba. Ändå ska de alltså jobba eftersom "alla bör kunna delta i någon arbetsinsats varje vecka." Även om man är långtidssjukskriven eller har sjuk- eller aktivitetsersättning ska man kunna kombinera ersättning med arbete enligt förslaget. Är det inte bättre att de unga och friska får jobb i stället för att sjuka ska tvingas jobba för bara 75 % av lönen?

Dessutom föreslås reglerna i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen ses över så att de underlättar för långtidssjukskrivna att aktivt söka och pröva ett nytt jobb. Men hur lätt är det när lederna är söndervärkta eller ryggen känns som ett glödgat spett? En fabriksarbetare med utsliten kropp som inte har studerat, vilket jobb kan han få? Karenstiden för de olika ersättningssystemen ska uppmuntra att man deltar i rehabilitering eller prövar ett nytt jobb. Rehabilitering är väl bra, men alla sjukdomar går inte att rehabilitera, och vilket företag vill anställa en sjukling?

Regeringen välkomnar förstås socialdemokraternas förslag, men Lars Ohly är bekymrad. Han tycker att man med förslaget ifrågasätter och misstänkliggör människor och det tycker faktiskt jag också. Jag tror att de allra flesta sjukskrivna inget hellre önskar än att bli friska, börja jobba och göra rätt för sig.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Inga kommentarer: