Ingen regel utan undantag

Att förlora en son som bara är 19 månader i cancer ena dagen, och infinna sig dagen därpå som arbetssökande på Arbetsförmedlingen för att inte förlora pengar tyckte inte ens länsrätten var humant. Det finns ju faktiskt annat att tänka på än att springa till Arbetsförmedlingen när hela ens liv gått i spillror. Förmodligen är man så bedövad av sorg och smärta så man knappt tar sig ur sängen i en sådan situation.

Jag förstår mig inte på Försäkringskassan. Hur kan stelbent byråkrati löna sig när det gäller ungefär 3 000 kronor? Hellre överklagar FK länsrättens beslut och målet går nu upp i kammarrätten. Bara för att någon på FK tycker att man ska infinna sig dagen efter att ens son har dött på Arbetsförmedlingen och anmäla sig som arbetssökande, eftersom föräldrapenningen/sjukersättningen upphör i och med dödsfallet. Visst regler är regler, men någonstans finns det människor inblandade i det hela och man måste faktiskt ibland frångå den byråkratiska stelbentheten och göra undantag.

Läs även andra bloggares åsikter om son, cancer, död, sjukersättning, föräldrapenning, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, länsrätten, kammarrätten, överklagan, byråkrati