Fattigsvenskar

Vill inte människan att vi ska tycka synd om henne? Varför beskriver hon då hela sitt liv som ett långt lidande, med många barn, inget arbete och inga pengar? Hon kan inte jobba för ryggen, det finns inget jobb där hon bor och flytta kan hon inte för då skulle hon vara helt ensam, utan vänner. Hon är trångbodd och måste sova i vardagsrummet.

Och hon tycker det är värst när folk tycker synd om henne. Men vilket är värst, att vara fattig så barnen får bada i plåthinkar på innergården i sommarvärmen och får äta korvsoppa till middag, eller att folk tycker synd om en?

Läs även andra bloggares åsikter om fattigdom, lidande, arbetslöshet, ekonomi, pengar, barn, ensamstående, ensamhet, trångboddhet,