De, dem och dom

Vad jag inte kan förstå är att folk har så svårt för att skilja på de och dem. Om man nu inte vet om det ska vara de eller dem kan man väl skriva dom, som numera är vedertaget som vardaglig form (som jag i och för sig tycker är jäkligt fult). Det passar ju i alla fall in på både de och dem. Ibland kan man läsa att "dem ska gå hem nu" eller "dem sa att..." Jag kanske har fördomar, men jag tycker att det är framför allt den yngre generationen som använder dem i stället för de. Jag som är gammalmodig sekreterare skulle själv aldrig skriva dom, utan väljer att hålla mig till de och dem. Men man kan ju ändra sig. Jag vet väl hur det var när man skulle börja försvenska ord på latin och grekiska, det var svårt i början men man vänjer sig med det också. Nu skulle jag aldrig drömma om att skriva t ex artroskopi som vi gjorde förr.

"Jag ger dig inte min morgon och inte min dag du får nått så mycket bättre
du får hela jävla jag
Hela underbara och unika jag
inte något så fjuttigt som en morgon och en dag" (Lasse Lindh)