Förlåt att jag for ut angående fibromyalgi och utbrända personer. Jag var nog inte riktigt mig själv i går. Inte för att jag ska skylla på det, men man kan bli lite ur gängorna om ens mamma dör. Vi var till begravningsbyrån i går och herrejesus vad mycket man ska tänka på.
Min pappa är för söt. Han är 94 år och ska till och begrava sin älskade hustru sedan 66 år tillbaka, är jätteledsen och gråter. Men ändå sitter han och säger att han vill att hon ska kremeras, för det är bäst för miljön. Jag önskar att jag var som han, han tänker mer på andra människor än på sig själv.
Läs även andra bloggares åsikter om begravning, mamma, dödsfall, begravningsbyrå, kremering, miljön
tisdag 13 oktober 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Den miljömedvetne senioren : ) Ja, man kan inte låta bli att le. Det gör mig "glad" ändå att han tänker så och att han har läst på. Jag antar att om man är 94 år så har man tänkt på döden och begravningar ett par ggr...
Det är verkligen mkt att tänka på vid en begravning. Jag vet att det var en del när E dog att ta tag i, som vi då verkligen inte kunde ta in.
jag hoppas iaf att det blir ett fint avsked, jag är övertygad om att ni gör det till ett fint avsked.
kram
Tråkigt att höra om din mamma. Bara begravningen är över så brukar det kännas bättre.
Skicka en kommentar