Det
här blir väl konsekvensen när vi lever och umgås via Facebook i stället för att träffas i verkliga livet. Inget är egentligen på riktigt, bara en statusrad efter en annan statusrad. Samtidigt kan jag tycka att det är fel att slänga ur sig vad som helst i tid och otid, så ofta så ingen tar det på allvar - när det verkligen är allvar. Och man kan heller inte lägga ansvaret för sitt eget liv på sina "vänner" på Facebook. Riktiga vänner bryr sig, om man bryr sig om dem! Och alla facebookvänner är inte riktiga vänner, ibland kanske bara flyktigt bekanta eller arbetskamrater som man egentligen inte känner.
Är det nån som mår riktigt dåligt rekommenderar inte jag att man tror att Facebookvännerna ska komma som räddande änglar nånstans ifrån. Det är ju inte så att "vännerna" står utanför dörren och väntar eller så.
Läs även andra bloggares åsikter om
facebook,
vänner,
facebookvänner,
självmord,
tabletter,
avskedsbrev,
statusrad,
ansvar
Inlägg
1 kommentar:
Det är ju för j-vligt! Men, det värsta är, tror jag, att det här kan hända i verkliga livet också. Jag hittade en gång en man i skogen som fått en hjärtinfarkt och tyvärr inte kunde räddas. Jag sprang hem och ringde ambulans (det här var innan mobiler.) och de kom. De sa att det hände faktiskt att folk hellre backade och gick, i stället för att rycka in och göra något.
Sådana saker vill man inte höra, men tyvärr, så är det ibland...
Skicka en kommentar