Sättpotatis

I lördags var vi och köpte sättpotatis som vi ska ha i vårt lilla land. Än dröjer det någon månad innan det är dags att sätta dem, men det är rätt skönt att veta att de finns där och bara väntar på att få komma i jorden.

I morgon är det 1 april och då får vi se till att inte bli lurade.

"Bönder oroar sig bara när grödan växer, stadfolk oroar sig jämt." (Edgar Watson Howe)

Internetleverantörer som inte håller måttet

När vi flyttade hit hade vi en internetleverantör som vi inte alls var nöjda med. Vi hade problem hela tiden, ena dagen fungerade internet och nästa låg det nere och kunde sedan vara ur funktion flera dagar. K ringde hur många gånger som helst och klagade. Det är ju inte så lätt att komma fram till dem heller, han tillbringade ganska många timmar i telefonkö allt som allt. Dessutom fick vi räkningar hela tiden, fast internet inte hade fungerat på flera veckor. Bolaget sa hela tiden att det var fel på vår dator, på modemet osv. K är ganska duktig på datorer så han visste ju att det inte var något fel på våra grejor. Det gick så långt att bolaget fick skicka ett par gubbar hit och kolla. Då visade det sig att det inte var något fel på vår dator eller modem, i stället var det så att vi bor för långt från deras kopplingsstation och därför fungerade inte internet som det skulle. Jag tror att de visste det hela tiden, men försökte få oss att tro att det var vi som gjort något fel, och försökte mjölka oss på pengar. När vi sedan ville byta leverantör så var det ett nästan omöjligt företag. För att få någon nytt bolag inkopplat måste det förra koppla ur först och jag kan ju säga att de inte skyndade sig då. Allt som allt var vi utan internet tre månader på grund av detta. Nu har vi i alla fall ett bolag som fungerar och vi är mycket nöjda. Internet fungerar näst intill felfritt, även om vi inte har världens snabbaste uppkoppling. Men det är väl så när man bor "på landet" i stan.

Det är inte lätt att bli gammal

I går var mina gamla föräldrar på besök hos oss. Det var ett tag sedan de var hemma hos oss, jag tror att det var i julas. De kom i sin ålderstigna Saab. Mamma hade som vanligt svårt att gå uppför vår trappa, som egentligen inte är någon trappa utan bara två upphöjningar på 5 cm vardera. Hon for fram med sin rollator som en furie. Det gick inte att komma över tröskeln vid första försöket så då tog hon extra sats. Det är nog en del skrapmärken från rollatorn på vår ytterdörr efter det. Väl inne fastnade hon mellan en stol och pelaren på väg till vardagsrummet. Till slut sjönk hon ner i en fåtölj och började ropa på Wille. Han var väl livrädd efter hennes tornadoframfart och hade sprungit och gömt sig. Sent omsider tordes han komma fram och hälsa i alla fall. Eftersom pappa hade kaffebröd med sig så satte vi förstås på kaffe och fikade. Som vanligt frågade mamma om Je hade svart nagellack. Det frågar hon varje gång precis som det vore något väldigt ovanligt, men Je har haft svarta naglar de senaste åren faktiskt. Vi drack vårt kaffe och pratade om allt möjligt. Ja, vi försökte prata i alla fall. För det första hörde pappa nästan ingenting så det var lite jobbigt att säga allting flera gånger. Det blev liksom inget riktigt samtal. Mamma pratade bara om sin katt som de lämnat kvar hemma, och hur synd det var om honom. Pappa sade att mamma tror att det är en levande katt, men det är ju bara en vit gosekatt som hon fick av M förra året när hon fyllde (eller om det var för två år sedan). Hon är jättekär i den katten och behandlar honom som en levande katt ungefär. Mamma pratade också om att hon varit vid kyrkan och det var så mycket folk där, men i själva verket hade de varit vid fågelsjön och där var det mycket svanar. Ja, det var inte lätt att prata om något vettigt när den ene inte hörde och den andra inte fick något vettigt sagt, utan pratade om sitt eget hela tiden. Det blev ju ingen riktig konversation i alla fall. När kaffet var urdrucket och bullarna uppätna så tyckte mamma att det var dags att åka hem och efter diverse turer till toan så kunde vi sätta dem i bilen och de for hem. Pust, det är jobbigt att ha gamla föräldrar på besök, men det är ju trevligt så länge de orkar komma till oss. På torsdag fyller mamma 85 år och då ska vi åka dit och äta smörgåstårta efter jobbet.

Mamma har lite svårt att hitta orden efter sin stroke. Ibland vet jag inte om jag ska skratta eller gråta. En gång berättade hon för mig i telefon att de varit ute och åkt och det kom en hjälte och sprang över vägen. Jag såg då framför mig hur Stålmannen kom springade över vägen i sin dräkt. Men det var ju en älg. Hjälte - älg, ganska lika ord egentligen.

En annan gång berättade hon för mig att de varit på M-berg och köpt en ny advokat. Advokat??? Det visade sig efter mycket frågande hit och dit om vad hon skulle ha advokaten till, att det var en ny kaffebryggare de köpt. Det är så inte lätt att förstå alla gånger vad hon menar, man får ha lite fantasi om man ska prata med min mamma.

Äntligen mamma

Nu har hon fått sin lilla flicka, den 57-årig kvinnan i England som trodde att hon fått cancer men i själva verket var gravid. Flickan föddes i tisdags med kejsarsnitt och vägde 2 900 g och ska heta Freya. Hoppas nu bara att hon inte får för sig att skaffa ett syskon till barnet!

Nåt fel är det väl

Nåt fel måste det väl vara. På mig. Jag orkar knappt inte se nåt program på tv längre. Inga klämkäcka program i alla fall. I går började nåt som heter "Körslaget" på TV4, men jag orkar bara inte titta på Lotta Engberg och Linda Bengtzing, som jag visste skulle vara med. Jag har sett trailers i veckan om programmet så jag visste redan att det skulle gå bort direkt. I fredags var det "Så ska det låta", men det var inte heller nåt att se, jag brukar faktiskt tycka att det är underhållande. Sist var jag tvungen att sluta titta för jag tyckte att sånginsatserna var under all kritik. Om de ska ha ett sångprogram tycker jag att de ska välja deltagare som kan sjunga, och inte bara vilka kändisar som helst. Det finns ju otaliga program på diverse kanaler som sänder sångprogram, men jag har inte sett ett enda (inte mer än tre sekunder då jag insett att det är inget för mig). Men just nu är det visst ett vinnande koncept att ha sång- och dansprogram på tv, för det är väl många som inte är som jag, som tittar på dessa urfåniga program. Som om det inte var nog, så ska alla på jobbet diskutera dessa program i tid och otid. Varför? Det finns ju så mycket annat att prata om vid lunchbordet. Jag blir så trött...

"Jag är villig att medge att jag inte alltid har rätt, men jag har aldrig fel." (Samuel Goldwyn)

Glöm inte att ställa om klockan till sommartid!

Hallå, glöm nu inte att ställa klockan på 02.00 och gå upp och ställa om klockan till 03.00, annars kommer ni för sent till jobbet i morgon. Alltså ställa fram klockan en timme. Vi som är lediga får en timme mindre skönhetssömn. Skämt åsido så är det ett jäkla fjant med sommartid tycker jag. Förr var det bönderna som klagade på att daggen inte hade försvunnit, så de kunde inte börja jobba en timme tidigare på sommaren, och kornas mjölkning kom i otakt. Jag tycker att man kan ha sommartid året runt, det spelar väl ingen roll på vintern om det blir mörkt en timme tidigare, det är ju ändå inte så muntert då. Om det blir mörkt kl 14.00 i stället för 15.00 kvittar väl. Det är ju ändå mörkt när man åker till jobbet och mörkt när man kommer hem.



"Det verkliga sättet att spilla tid är att räkna timmarna." (Francois Rabelais)

Att rensa får dig att må bra

Visst skulle vi behöva rensa. På vinden har vi hur mycket kartonger och lådor som helst med - skräp. Vi använder ju aldrig det, så varför ska det stå där och ta plats? Vi har planer, varje vår i alla fall, att ta oss upp dit och gå igenom vad vi ska spara eller kasta, men det blir aldrig av. Det är antingen för kallt eller för varmt, mitt i sommaren när vi har semester är det ju jättehett att vara där uppe precis under taket och rota.

Garderoben har jag precis rensat för det gick inte att hänga in mer kläder där. Jag fick kasta sånt som har krympt när det har hängt där och som jag aldrig mer kommer att kunna få på mig. Ha, ha! Jag tycker det är bra att kasta kläder, för då måste man köpa nytt om man ska någonting att ta på sig (för det har man ju aldrig).

Fast det kan vara svårt att rensa också. Varje sak eller klädesplagg som jag slänger har jag ju någon gång tyckt att jag behövt. En del saker har jag kanske fått och aldrig varit så förtjust i och de går lättare att rensa ut. Barnens saker och kläder har varit svårt att slänga, det är ju en del av deras barndom man kastar. När vi flyttade för drygt fyra år sedan skänkte vi elva stora sopsäckar med barnkläder och skor till ett barnhem i Polen. Det kändes ju inte så tungt för vi visste ju att kläderna skulle komma till användning.

Nu ska jag gå och rensa hjärnan med en kopp kaffe framför tv:n och sen ska vi ut och övningsköra, Je och jag.

Ångdusch

Under de drygt fyra år vi bott i vårt hus har vi hela tiden pratat om att vi ska göra om köket, tapetsera om i vårt sovrum och i hallen på nedervåningen, göra om tvättstugan till badrum och köpa ett badkar, hett efterlängtat, och göra om lite andra saker i huset. Det nyaste som K kommit på är att installera en ångdusch i stället för den duschhörna vi har nu. Jag tycker i och för sig att det låter som en bra idé, men allt som man ska göra kostar ju så jäkla mycket pengar, så vi får nog nöja oss med den dusch vi har några år till.

"Skjut inte upp till i morgon det du kan skjuta upp till i övermorgon." (E.H. Bulen)

Vikten av normal vikt

Det har väl alltid ansetts som finare och attraktivare att vara smal än fet, men nu tycker jag att det verkligen har gått till överdrift. Man ska se ut som en spinkig mask och varken ha bröst eller bak. Bara man är smal är man lycklig. Det är tragiskt att allting ska handla om vikt, bantning och att man ska träna tills man stupar för att bränna så mycket fett som möjligt. Slår man upp en tidning, vilken som helst, så handlar det bara om att äta rätt, smalt och nyttigt. Jag tror också att dessa s k modebloggar som dykt upp på senare tid och som alla tycks läsa har en del i det hela. Alla tjejer, och killar med för den delen, ser upp till dessa trådsmala modeller och bloggare som lägger upp bilder på sin nya ensemble som de köpt i någon svindyr modeaffär. Alla vill väl vara smala, attraktiva, vackra och lyckliga. Då dyker säkert Mr X upp från ingenstans och tar dem till himmelens höjder. Visst är det bra om man inte äter onyttig mat och tränar för att förebygga alla vällevnadssjukdomar, men det har gått lite för långt när antalet unga kvinnor som är underviktiga ökar.

Jag hatar "Let's dance"

Fy vad jag hatar allt prat om "Let's dance", och förra veckan var det tugget om melodifestivalen som gick mig på nerverna. Finns det verkligen inte något annat att prata om (eller titta på)?

Mammas mat är godast

Pratade med dottern Jo, som bor i USA, på msn häromkvällen. Hon hade bakat pizza med flickorna och en kompis till dem. Hon gjorde riktig deg med jäst, och sedan fick tjejerna lägga på tomatsås och ost på sina pizzor. De tyckte att de blev jättegoda och Jo verkade nöjd med att ha åstadkommit hembakade pizzor. Hon sa att hon saknar svensk mat, inte något speciell maträtt utan svensk mat överhuvudtaget. Jag blev glad när hon dessutom sa att hon saknar min hemlagade mat. Ja, jag blev ju inte glad att hon saknar den, men det värmde modershjärtat att hon i alla fall tycker om maten jag lagar, att hon tycker att den är god. I sommar när hon kommer hem en sväng och hälsar på ska jag laga allt hon önskar sig och är sugen på, det är hon värd, vår dotter som bor i det stora landet i väster.

"Hungern är världens bästa sås." (Miguel de Cervantes Saavedra)



Jag har placerat min blogg i
Örebro på bloggkartan.se

Till rymden, och tillbaka?

Under 2010 ska de första turisterna kunna åka till rymden med rymdskeppet Lynx som är tvåsitsigt och ser ut som ett mindre privatflygplan. Det ska kunna göra fyra flygningar om dagen och starta och landa på vanliga landningsbanor. Flygningen kommer att ta ungefär 30 minuter allt som allt och man kommer att åka rakt upp till 61 km:s höjd på drygt 4 minuter innan nedstigningen till jorden börjar. Jag undrar i mitt stilla sinne vad åkturen kommer att kosta, men jag förstår ju att det inte är för vanligt folk med vanliga löner. Jag har heller ingen längtan ut i rymden, för mig är det ointressant hur mycket man kommer att få betala. Jag nöjer mig med att flyga på gammalt hederligt sätt i vanligt flygplan, det räcker för mig att vara 10 000 meter upp i luften. Men jag förstår dem som tycker att det här är en häftig grej, för det finns nog många som skulle vilja ta en åktur i rymden om det bara vore möjligt. Jag tror dock att det kommer att bli alldeles för dyrt och det kommer bara att vara en liten klick som har råd att få sin högsta önskan uppfylld.

40-årskalas med arbetskamrater

Vi har varit i Fj-a på 40-årskalas. Födelsedagsbarnet är sjukligt rädd för kräksjuka, både att få själv och att andra har det, så hon fick ett kit med användbara saker om hon skulle bli sjuk. Hon fick en stor blöja, munskydd, plasthandskar, plastförkläde, tvättlappar, rondskål och det bästa av allt - handsprit (som hon använder jämt). Det hela var ju bara ett skämt, men jag tror hon blev glad för detta ändå, som sagt är hon manisk vad gäller kräkningar. Hon fick ju naturligtvis en riktig present också som vi samlat ihop till, ett par guldörhängen och två ljuslyktor. Dessutom fick hon blommor och ett kort.

Vi bjöds på rökt lax och potatissallad, vin och öl, och efter maten drack vi kaffe och åt en underbart god tårta. Allt var förresten väldigt gott och vi hade mycket trevligt. Det är ju så här med vissa arbetskamrater att de blir väldigt högljudda och fnissiga när de har druckit lite vin och i kväll var inget undantag. Till råga på allt blev deras anspelningar fräckare och fräckare, så vi skrattade så vi fick ont i magen och tårarna bara sprutade.

"En av nackdelarna med vin är att det får människor att förväxla ord med tankar." (Samuel Johnson)

Tandemtoan som räddar äktenskapet

I Kina har de uppfunnit en tandemtoalett. Meningen är att två samtidigt ska sitta på den och göra sina behov och gifta par kan lösa sina problem samtidigt och sedan spola ner all ilska med skiten. Toan är miljöanpassad för det behövs bara en spolning för båda toastolarna. Det låter väl som ett utmärkt sätt att lösa äktenskapliga problem...inte.

Jag kommer ihåg när jag var liten och min kusin och jag brukade gå på dass samtidigt. Vår mormor och morfar hade en sommarstuga som hade torrdass med två fjölar. Min kusin och jag kunde sitta med rumporna bara och prata om allt mellan himmel och jord, kanske inte i timmar men bra länge, ända tills det kom någon och bankade på dörren och ville in.

Osexigast eller sexigast, vilket är värst?

Varför måste man överhuvudtaget rösta om vem som är osexigast i världen? Jag förstår inte vitsen, vem man tycker är sexig är väl väldigt individuellt. Sexigheten sitter väl inte bara stora silikonbröst, botox och läppar som är stora som hus? Läste om att Herrmagasinet Maxims läsare har röstat fram Sarah Jessica Parker till världen osexigaste, följd av Amy Winehouse. Trea på listan är Sandra Oh från ”Grey’s Anatomy”, på fjärde och femte plats kommer Madonna resp Britney Spears. Jag är ju kvinna så jag kan väl inte bedöma hur sexiga de är, men jag har svårt att tänka mig någon av dem som osexig. Hur som helst tycker jag inte det är någon merit att någon utses till världens sexigaste heller, så det kvittar väl för min del. Jag tycker bara det är sorgligt att alla är så utseendefixerade, sexigheten kommer väl liksom skönheten inifrån.

Ska eländet aldrig ta slut?

Jag tycks vara omringad av vinterkräksjuka nu - igen. Hemma, på jobbet och överallt tycks kräksjukan härja. I morse när jag kom till jobbet var dörrarna till avdelningen stängda och det satt röda lappar med varning för vinterkräksjukan - igen. Det är nu fjärde gången sedan i julas som avdelningen drabbats och alla är minst sagt trötta på detta. Det är som en mardröm som upprepas hela tiden. Jag behöver ju inte gå in i smitthärden, men stackars alla som jobbar i skiten och kräket, det måste tära på psyket att hela tiden riskera att bli smittad. Men mest synd är det väl om patienterna som är gamla och nyopererade och inte kan fly därifrån hur som helst. De får snällt ligga där och vänta på att antingen blir sjukare än de var när de kom in, eller hoppas på att skrivas ut innan de får kräksjuka.

"Innan du lägger in dig för en operation bör du ordna dina jordiska affärer. Det kan ju hända att du överlever." (Ambrose Bierce)

Det som göms i snö...

...kommer upp i tö. Just nu snöar det som bara den. Det har lagt sig ett rejält täcke i hela trädgården. Grillen som vi använde på påskafton är helt snöig och vi får nog skotta oss ut i morgon bitti. Men enl Aftonbladet säger SMHI att våren är på väg. I slutet av nästa vecka ska milda vindar svepa upp över landet och smälta snön. Hoppas bara att det stämmer, för nu vill jag att det ska bli vårvarmt på riktigt.

Allt fler drabbas av hudcancer

Den rubriken får jag verkligen ångest av när jag tänker på mina solvanor. Jag älskar verkligen att vara i solen på sommaren. Ända sedan jag var liten har jag varje sommar solat och inte kunnat hålla mig i skuggan. Det är ju så skönt med sol och värme efter en kall vinter. Vi åkte alltid till Öland varje semester från jag var 5 år tills jag var 17-18 år och där skiner solen varje dag, nästan i alla fall. Vi var alltid där i minst 14 dagar och såg ut som pepparkakor när vi kom hem. Så fort det blir soligt och varmt på våren så bara måste jag gå ut och sätta mig. Jag vet att jag inte borde, men det är som en sjukdom, så fort solen skiner måste jag bara ut, ut, ut. Det är väl bara de senaste åren som jag har börjat tänka på att inte sitta så länge, numera kan jag låta bli att vara i solen när det är som mest farligt mitt på dagen. Jag får ångest av att vara inne när det är soligt och fint väder, och jag får ångest av att vara i solen, när jag tänker på att det är fler och fler som får hudcancer.

Mer att läsa om att allt fler drabbas av hudcancer finns här.

Fortsatt sjukt

Je är forfarande sjuk, men har slutat kräkas i alla fall. Läste KF:s blogg och hon var också sjuk tillsammans med sonen M. Det är som det är, vi får hoppas att vi andra klarar oss.

Nu ska vi åka iväg och hälsa på föräldrarna, dels i H-berg och dels i V-la. Hoppas vi inte smittar dem, det skulle ju vara förödande. Men vi har lovat att komma och de väntar väl ihjäl sig annars (och man smittar väl bara när man själv är sjuk hoppas jag).

"Börja varje dag med ett leende så har du det överstökat." (W.C. Fields)

57 år och gravid

Aftonbladet har ibland lite intressant läsning. Jag hittade en artikel om en 57-årig kvinna som trodde att hon fått äggstockscancer, men det visade sig att hon var gravid i vecka 30. Knölen i magen var en bäbis. Tänk dig att du efter alla försök att bli gravid, bl a genom konstgjord befruktning, äntligen få besked att du är gravid - och så är du 57 år! Nu är ju kvinnan faktiskt glad att hon äntligen ska bli mamma, men hon är väl ändå i äldsta laget för att få barn, tycker jag. Jag tycker mest synd om barnet, som kanske inte får behålla sin mamma i livet så länge, hon kommer att vara 67 år när barnet är 10. Hur kul är det i skolan, bland kompisar osv? Jag kan ändå förstå hur kvinnan känner, den största lyckan i livet är att få barn. Att hon är 57 år, vad spelar det för roll om 100 år?

Nakensemester kanske?

Läste Aftonbladets nättidning och såg att det är populärt att åka på nakensemester. Man kan flyga, åka på kryssning eller gå på museum – helt naken. I sommar öppnar Skandinaviens första bed & breakfast för naturister i Skåne.

Här är några exempel på olika resmål och aktiviter:

En hel by av nakna människor finns i Frankrike. Folket går till affären, banken och på disko nakna.
I franska alperna finns skidåkning för naturister.
Man kan gå på teater helt näck på Arlequinteatern i Madrid. Bland annat spelas pjäsen ”Singing nude”.
Nakenrugby finns i Nya Zeeland. Irländska och brittiska spelare i rugbymatch, spritt språngande näck.
Vid många nudiststränder i Tyskland finns också restaurang.
I Frankrike och Kroatien finns många naturistcampingar.
I Florida finns kryssningar för nudister.
Nakenvandring i skogen finns i Uppland, Sydsverige och Sundsvall. Ta med skor och myggsprej!
Man kan besöka ett tropiskt växthus i Uppsala och vara lika naken som fjärilarna.
Bästa nudiststränderna är Skanör, Skummeslövs strand, Rullsand utanför Gävle och Pite havsbad.

Jag tänkte föreslå att vi ska åka till Florida på kryssning, men nej, det är nog för dyrt. Fast å andra sidan behöver vi ju inte köpa en massa dyra kläder till kryssningen...

"Hon hade alldeles för mycket rouge på sig i går och alldeles för lite kläder. Det är alltid ett tecken på desperation hos en kvinna." (Oscar Wilde)

Formel 1

Jag har aldrig förstått hur så många kan vara fascinerade av små, jädra löjliga bilar som låter som bara den och som åker runt, runt en bana så fort som möjligt, varv efter varv. Vad är vitsen att spy ut ännu mera avgaser än vad som redan görs runt om i världen och dessutom förgifta luften med gummipartiklar från däcken? Det finns väl alldeles för mycket pengar i omlopp i branschen för att det ska vara någon som vågar klaga på att deras resursslöseri. En del hävdar att hela bilindustrin utvecklas till det bättre med bränslesnålare bilar etc. Jag tror bara att det är en förevändning för de olika bilstallen att ha lite lekstuga utan att bli ifrågasätta om det är relevant att ha dessa biltävlingar. För det är väl mest män i dessa tävlingar, både förare, mekaniker och alla i ledande positioner i de olika stallen. Kvinnorna får vara med på ett hörn och vara lättklädda och vackra, och får posera så det blir vackra bilder.

"Män är ingenting annat än något större barn." (John Dryden)

Här var det livat, här var det glatt

Tyvärr tvärtom, Je har åkt på magsjuka på självaste påskafton. Inte kul. Övriga mår bra - än så länge. Vi hade tänkt att grilla kött (i snöfallet) och göra klyftpotatis, men vi har väl inte någon direkt matlust egentligen. Men det är kanske bäst att äta medan man kan...

Boknörd?

Jag har hittat det här testet. Håll till godo.



Jag läser mycket böcker, men någon boknörd är jag inte...än.

Glad Påsk på er alla!

kent - igen

Nu har vi varit på kent-konsert igen, andra gången på tre månader. Förra gången fick vi ju åka ända till Lund, men nu var det i Ö-o, på nya Conventum. Konserten var mycket bra, de spelade många fler gamla låtar än de gjorde i Lund (tycker jag att det kändes som). Det var mycket folk, men det var inte trångt i alla fall. Kön till garderoben och till baren var dock väldigt lång och det drog ner helhetsintrycket. Starkölen var det inget fel på, den var kall och god. Je och JO stod naturligtvis längst fram och trängdes under hela konserten men vi andra stod längre bak och där var det verkligen inte trångt. Je är förresten med på bildspel på NA:s nättidning från konserten, bild 14.

Långfredag

När jag var liten var långfredagen verkligen en väldigt lång dag. Det var så dystert, allting var stängt, ingen människa var ute, ingen fanns det att leka med och föräldrarna var upptagna med att förbereda inför påskafton. Jag kommer ihåg ett år, jag var väl 4-5 år, och var ute på långfredagen och försökte hitta på något att göra, solen sken och det luktade vår. Då kom Jesus gående där på trottoaren. Jag trodde inte mina ögon, har var ju död och hade åkt till himlen, det hade min mamma sagt. Det var ju därför vi firade påsk. Jag fick bråttom upp till mamma och trodde hon ljugit för mig. Jag berättade att Jesus inte alls var död, jag hade sett honom gå på vår gata. Hon tittade väldigt oförstående på mig och så började hon skratta. Jag hade verkligen sett Jesus, det var en äldre man som hette så och som bodde längre ner på gatan, men det var ju inte den Jesus mamma hade menat när hon berättade om att han åkt till himlen. Jag kommer ännu ihåg besvikelsen jag kände när jag upptäckte att det fanns fler som hette Jesus, inte bara gubben på gatan. Jag trodde att jag skulle komma med en pangnyhet om att Jesus inte alls var död, så att kiosken kunde öppna igen och alla barn kunde komma ut och leka.

Hypokondrikern i mig

Jag erkänner att jag är något av en hypokondriker. Jag har haft de flesta sjukdomar, eller tror att jag har haft, och överlevt. Just nu tror jag att jag har något som kallas kattklösfeber. Hur stor sannolikhet är det att jag har den sjukdomen? Ganska stor i alla fall, jag har ju katt. Hur stor är sannolikheten att Wille har smittat mig med viruset? Kanske inte så stor, men jag har ett utslag som ser ut som ett insektsbett på låret och det stör mig. Det ser ut som ett myggbett, men det finns väl inga myggor nu? Visserligen har jag inte feber, men å andra sidan har jag inte tagit tempen. Utslaget är rött, lite svullet och känns varmt. Dessutom ser det ut som det är ett rivmärke i mitten. Nåja, jag får helt enkelt avvakta och se om "bettet" försvinner...

Jag kan tillägga att jag annars är ganska bra på att ställa diagnos på andra när de är sjuka. Jag brukar ha rätt, bl a när K hade sina hudutslag och Je hade körtelfeber. Däremot trodde jag att jag hade värmeutslag när jag i själva verket hade fått vattkoppor vid nästan 31 års ålder.

Om det finns bot, varför ängslas. (Spanskt ordspråk)

Jag är kär...

...inte i Lasse Lindh, men väl i hans låtar! Jag vet inte vad det är som händer, men jag blir jätteberörd av hans sånger, han låter så himla sårbar på nåt sätt. Han kanske inte har världens bästa sångröst, men det gör liksom ingenting, han är så underbar att lyssna på i alla fall.

I morgon ska vi gå på kent och de är ju också bra. Vi har lyssnat på dem i bilen ända sedan vi var på konserten i Lund den 7 december och jag har inte tröttnat än, snarare är det så att låtarna växer och blir bättre och bättre för varje gång jag lyssnar.

"Du kommer aldrig mer vara ensam,
aldrig mer den där hemska känslan
Ingen kan nånsin nå oss här
Du kommer aldrig mer vara ensam,
aldrig mer den känslan" (Lasse Lindh)

Godis är gott

På påsken ska man äta godis, så är det bara och så har det alltid varit hemma hos oss. Därför tycker jag om påsken, för då kan jag äta mycket godis utan att få dåligt samvete. Affärerna har alltid billigt godis till påsk, de vill ju att vi köper så mycket som möjligt och de lockar därför med lågt pris, det brukar nästan vara priskrig. Jag kan naturligtvis inte motstå frestelsen eftersom jag är en riktig godisråtta, så i morgon ska jag köpa mycket godis så det räcker hela långa påskhelgen.

"Enda sättet att övervinna en frestelse är att ge efter för den." (Oscar Wilde)

Vem bryr sig?

Vem orkar bry sig om Carolina Klüft slutar med sjukamp eller inte? På radion i morse började de diskutera om det är ett bra eller dåligt val av henne. Jag tycker att hon ska få bestämma själv hur hon ska göra, hon är ju i alla fall vuxen och hon har väl redan vunnit alla medaljer man kan vinna. Som vanligt inom sporten är det dock alldeles för många andra människor som vill lägga sig i vad våra stjärnor ska göra och inte göra. Stackars svenska idrottare, de har det inte lätt.

Tänker på barnen

Sedan jag läste i tidningen om de två små barnen och deras mamma som blev knivskurna har jag inte kunnat släppa det. Jag rös hela jag. Hur kan någon knivmörda två små oskyldiga barn som bara är ett och tre år? Det hela är helt ofattbart, stackars mamman som kämpar för sitt liv, kan hon egentligen vilja leva vidare efter det som skett?

Snöyra

Vad det är trevligt med snö. Om den kommer dagen före Lucia och ligger kvar till i början av januari (det är trevligt med snö på julen i alla fall). Sedan behöver det inte komma någon mer snö och framför allt inte i mars när det är några dagar kvar till påsk! I dag var vi i M-berg och småshoppade efter jobbet och det snöade hur mycket som helst, bilen var helt snöig när vi kom ut från Ikea. Ja, vi var där i dag också, för vi var hungriga och behövde äta nåt. Eftersom laxen var slut(!) så tog vi varsin räksallad. Den var helt okej, och billig (oj vad jag verkar snål). Först var vi dock på Lindex och köpte kjolen som Je sett. Hon fick den av mig för hon hade städat hela huset på förmiddagen. Eftersom jag hade en kupong med 30 % rabatt så blev inte heller kjolen så dyr. Dessutom köpte vi strumpor med 10 % rabatt, bäst att passa på. Hmm, jag kanske är lite snål i alla fall...

100 höjdare

Har precis sett programmet med Filip och Fredrik när de reser runt i USA. Att det finns många knäppskallar där visste jag redan och man behöver nog inte direkt leta efter såna, de finns väl överallt i varje liten håla. Det ska i alla fall bli kul att följa deras resa genom det stora landet i väster, jag tycker att jag känner den amerikanska atmosfären och kommer ihåg hur det luktar, husen ser ut på ett speciellt sätt och vägarna med bl a trafikljusen är också speciella. Hjärtat slår extraslag och jag lääängtar tillbaaaaka!

Vi har gjort ett klipp

Ja, så var vi då nyklippta K och jag, och 560 kr fattigare. Det är väl ganska billigt egentligen om man jämför med vad vi skulle få betala om vi skulle gå till någon "fin" salong och klippa oss, då hade vi fått ge 500 kr var, minst. Dessutom så kommer vi inte iväg till frisören så värst ofta, det blir liksom inte av. Vårt frisörkonto är med andra ord inte så stort.

Kö till kassan

Har ni varit på Ikea en söndageftermiddag när det blir strömavbrott så kassorna inte fungerar? Det har vi i dag. Det blev snabbt jättelååååånga köer, men nästan alla stod kvar snällt och väntade på att kassorna skulle komma igång igen. Som kompensation för att vi fick vänta extra länge fick vi Toblerone som en tjej bjöd på. Ikea vet hur man behåller sina kunder...

Den gör ett gott köp som kommer tomhänt hem. (Schweizertyskt ordspråk)

Jag blir yr av för mycket zappande

Jag tror att jag ska köpa en tv utan fjärrkontroll så att man måste gå fram till tv:n när man ska byta kanal, för det är alldeles för lätt att byta med fjärrkontrollen. Så fort det blir reklam på tv:n så ska K byta kanal. Det är ganska enerverande, när man inte själv håller i fjärrkontrollen, att hela tiden får nya bilder som blixtrar förbi. För om det är reklam på en kanal brukar det som regel vara det på de andra kanalerna också, och då måste han fortsätta att byta kanal tills han kommer till någon som inte just då visar reklam. Jag får alltså sitta där och se alla kanaler fladdra förbi och blir lite lätt yr i huvudet. Eftersom vi har både Canal Digital och Viasat så tar det ju en stund att gå igenom alla kanaler, och så missar vi att reklamen är slut på det vi tittade på från början, för ibland fastnar han och tittar på något annat intressant program.

Övningskörning

I dag har Je och jag varit ute och övningskört. Vi bytte bil i höstas och hon var ute med K en gång då och tyckte att Saaben var svår på kopplingen. Hon hade ju bara kört Passaten innan så det var ju skillnad förstås. Den gången var hon så förbannad så hon skulle aldrig mer köra bil. I dag gick det dock mycket bättre. Hon fick öva sig att starta och köra med kopplingen på en parkering och det gick hur bra som helst. Hon är jättepepp på att ta körkort så i morgon ska vi ut och köra igen. Hon är faktiskt jätteduktig, hon har ju kört en del förut och det kommer inte att bli något problem för henne att ta körkort.

"Det finns ingen bättre utbildning än motgångar." (Benjamin Disraeli)

Fin gest

De gånger jag har fått blommor under årens lopp är lätträknade, förutom buketter som jag fått på födelsedagar, när jag fått barn etc. Jag brukar i och för sig inte heller köpa blommor utan anledning och ge bort, oftast är det till någon högtidsdag eller om vi blivit bjudna till vänner på middag.

Därför blev jag väldigt glad när vi var i USA och träffade Jo:s pojkväns pappa för första gången. I USA är det nog vanligare att ge bort blombuketter, tror jag i alla fall, för B:s pappa hade med sig en stor bukett rosor till både mig och Je. Gissa om vi blev glada och överraskade, Jag brukar tänka på att vi kom oss nog inte för att tacka ordentligt just för att vi blev så överraskade. Jag hoppas att han förstår ändå att vi blev jätteglada för att vi fick så fina blommor.

För blommans skull blir även krukan vattnad. (Grekiskt ordspråk)

Apropå Brad Pitt

I dag när vi kom hem från jobbet hade Wille spytt på mattan i vårt sovrum. Je och kompisen S var hemma, men hade inte märkt något. Jag tog mattan och la den i tvättmaskinen och samtidigt småpratade jag lite med katten.
Jag pratar ofta bäbisspråk (eller som när man pratar med gulliga djur) med honom och jag frågade flera gånger:

- Har du pytt? Lilla gubben har du pytt? (pytt=spytt)

S hörde dock fel och trodde att jag blivit knäpp. Hon trodde att jag frågade:

-Har du pitt? Lilla gubben har du pitt?

Jag hatar människor som tror att de är bäst på allt

Fy f-n vad jag hatar folk som är besserwisser, lata, slarviga och tycker att de själva är så jävla bra på allt (fast de inte är det) och att alla andra är skitdåliga.

Knuffa, vinka eller ro

I dag har vi verkligen slösat bort två timmar med en arbetspsykolog från L-hälsan. Vi skulle sitta där och lära oss hur vi ska kommunicera bättre på jobbet. I dag var det visserligen bara introduktion, men jag är så anti man kan bli. Vi skulle i smågrupper öva oss i att "knuffa bort" någons förslag eller spinna vidare på förslaget och ge gensvar. Helt absurd övning och jag blev i alla fall inte klokare av den. Jag tror psykologen får det svårt med oss, vi är ju ungefär 15 kärringar och alla är lika envisa och tjurskalliga. Jag hoppas verkligen att det inte kommer att bli många träffar till, jag tror inte det kommer att bli bättre arbetsklimat för att vi sitter där och flummar.

"Om två personer på samma jobb är överens hela tiden är den ene onödig. Om de är oense hela tiden är båda värdelösa. (Darryl Zanuc)

Billigare USA-samtal

Ibland känns det tungt att ha en dotter så långt borta. Av ekonomiska skäl kan vi ju inte ses så ofta som vi skulle vilja, men det är ju tur att det finns datorer, webkameror och telefoner. Blev uppringd av Telia häromkvällen och tillfrågad om jag ville ha billigare utlandssamtal och naturligtvis nappade jag på det erbjudandet. För 15 kr i månaden kan vi nu ringa till USA för 20 öre per minut. Man kan prata ganska länge för en ringa peng alltså.

Piercing

I dag har min minsta lilla flicka blivit stor. Hon har gjort en piercing i underläppen. Hon är ju 18 år så hon gör väl som hon vill numera, utan att vi kan lägga oss i alltför mycket. Jag tycker i alla fall att det inte ser så läskigt ut som jag trodde att det skulle göra och huvudsaken är ju att hon är nöjd och glad.

Nu för tiden har ju var och varannan tonåring piercing lite varstans, inte bara tonåringar förresten. Nästan alla friidrottande kvinnor har numera piercat naveln och visar upp sin mage på tävlingarna.

Annat var det förr. Då var det mest bara kvinnor och män med tvivelaktigt leverne som hade tatuering eller piercing, oftast de som knarkade eller söp så klockorna stod stilla, och nästan varje sjöman har väl tatuerat sig på något skumt ställe när de seglat på de sju haven.

Jag kommer ihåg när män började ha ring i ena örat, det var ju färskräckligt fånigt tyckte vi. Numera reagerar jag inte utan tycker att det är helt normalt om han är någorlunda ung, men kommer en man som är i 60-årsåldern eller äldre tycker i alla fall jag fortfarande att det ser ganska löjligt ut.

Tvättstugemarodörer

Det är väl inte konstigt att världen ser ut som den gör med krig och konflikter på många håll runt om på vår jord, när inte ens i folk kan hålla sams med sina grannar i tvättstugan. Våldet och bråken ökar, i alla fall i Stockholms tvättstugor. Polisen fick anmälan om 62 bråk förra året, varav nästan 50 innehöll fysiskt våld, både misshandel och knivskärningar. I och för sig kan jag förstå om folk blir sura på varandra, för det slarvas nog både med städning och tömning av filter i torktumlare osv. Jag har hört om hyresgäster som ändrat på bokningslistor till tvättstugetider, tagit ut tvätten ur maskinen och lagt in sin egen och stulit kläder som hängt på tork. Det är också populärt att sätta upp lappar och klaga på andra som varit i tvättstugan. Men herregud, det gäller väl inte liv eller död, bara lite tvätt. Men för vissa är det visst blodigt allvar.

Tack och lov har jag en egen tvättstuga, även kallat mitt hobbyrum. Där är det jag som bestämmer och där kan jag göra som jag vill. Jag kan tvätta när jag har lust och städa när andan faller på utan att någon sätter upp lappar och klagar.

Jag blir så trött...

Läste om Försäkringskassans läkare som tycker att man kan ligga ner och jobba om man inte kan sitta eller stå så länge för att man har ont. Precis så skulle jag vilja ha det, ligga i en säng hela dagarna och jobba lite mellan tupplurarna. Det skulle ju vara perfekt. Då behöver jag ju inte vara hemma när jag får ont i axeln, vinterkräksjuka eller influensa, jag ligger ju redan ner och kan vara på jobbet fast jag är sjuk. Tänk så mycket pengar vi sparar då till staten.

Hur i h-e kan man föreslå en sån sak som att man ska ligga ner och jobba på ett kontor??? Uppenbarligen jobbar den som föreslog detta inte särskilt mycket själv, hon kom för att inspektera arbetsplatsen och stannade i fikarummet. Hon kanske sitter i fikarummet på sitt jobb hela dagarna, vad vet jag.

Självklart tycker jag inte att man ska kunna bli sjukskriven när man klarar av att jobba, men att Försäkringskassan ska lägga sig i när en läkare sjukskrivit någon är väl ändå helt sjukt(!). Jag tycker att det är att omyndigförklara hela läkarkåren. Jag tror att läkarna ute i landet är kapabla att avgöra huruvida och hur länge en patient behöver vara sjukskriven. Jag upplever det som om många patienter bryter sin sjukskrivning och går tillbaka till jobbet tidigare om de kan, så j-a roligt är det inte att vara sjuk!

Är man sjuk så är man, man blir inte friskare för att sjukersättningsnivån sänks eller sjukskrivningen dras in, men allt fler tvingas gå till jobbet fast de är jättesjuka.

Fika på stan

I dag ville Je åka och fika på stan eftersom älsklingen åkt hem till den Stora stygga staden igen för att fira sin morfars födelsedag. Hon bjöd med R också eftersom de inte setts på ett tag. Vi hade tänkt att gå på Java, men bestämde att vi skulle gå till Wasa i stället, så vi gick i regn och rusk bara för att upptäcka att det var stängt. Oerhört ointelligent att inte ha öppet på en söndag, den bästa fikadagen på hela veckan, och speciellt en regnig söndag i mars borde det vara öppet. Vi fick således gå tillbaka till Java och där var det mycket folk. Vi lyckades hitta ett bord och Je kunde beställa sitt kaffe med laktosfri mjölk i. Det är ju bra att de inte bara har sojamjölk för hon tycker inte att det är lika gott. Eftersom vi ändå har förstört helgen med att äta alldeles för onyttig mat tog K, Je och jag varsin kaloristinn kaka till kaffet medan R var ståndaktig och bara ville ha något att dricka. Vi hade i alla fall en trevlig stund, Je höll låda som vanligt och underhöll oss med en lång utläggning om hur "upptagen" hon är de närmaste veckorna fram till studenten. Hennes kalender visade sig dock inte innehålla särskilt många dagar med något speciellt att göra, så vi bestämde att vi ska gå på Wasa och fika någon annan dag, när de har öppet.

Lottovinst

Yeah, vi vann på Lotto i dag, över 3 500 kr. I och för sig har vi väl lagt ut lika mycket och mer därtill under alla veckor som vi spelat, men det känns ändå som vi vunnit massor. Synd bara att vi inte hade 7 rätt...

Pengar gör en inte lycklig, men de lugnar nerverna. (Amerikanskt ordspråk)

Internationella kvinnodagen

I dag den 8 mars måste vi uppmärksamma internationella kvinnodagen bl a därför att:

*Av världens 1,3 miljarder fattiga människor är uppskattningsvis 70 procent kvinnor.
*Av världens 27 miljoner flyktingar är uppskattningsvis 70 procent kvinnor och barn.
*Av världens cirka 854 miljoner vuxna analfabeter är cirka 544 miljoner kvinnor.
*Kvinnor tjänar i genomsnitt tre fjärdedelar av vad män gör. Detta gäller också för alla de nordiska länderna.
*I de flesta länder har dubbelt så många kvinnor som män oavlönade arbeten.
*Nästan hälften av de kvinnor som dör till följd av våld blir ihjälslagna av sin nuvarande eller tidigare partner.

"När en man säger sin mening är han en man. När en kvinna säger sin mening är hon en satmara." (Bette Davis)

Ett gott skratt förlänger livet

I dag har det varit en riktig skrattdag. En kollega skrattade så tårarna rann när hon berättade en historia om Sigvard Marjasin. Den handlade om ett barn som sett honom och tyckt att han såg ut som en liten gullig dvärg. Historien är sann så det gjorde det hela ännu roligare.

Jag fick ett skrattanfall när jag lyssnade på radion, på jobbet. Nu kommer jag inte ihåg vad det var jag skrattade åt eller ens om det var särskilt roligt, men jag kunde bara inte sluta skratta. Jag försökte sluta och vara allvarlig, men det gjorde att jag bara skrattade ännu mera och tårarna bara rann. Det är skönt att skratta, det känns som om det behövs mitt i allt elände och efteråt känns det som många spänningar släppt.

Dotterns kompis S skrattade hela tiden när hon skulle berätta för oss vad hon var med om på torsdagskvällen när hon åkte hem med bussen. En kille tyckte att hon såg vilsen ut och frågade om hon var ensam i sin själ. Hon förstod inte frågan och killen såg ut att skämmas lite för att han frågat. Ingen bra raggningsreplik tyckte S, men killen trodde att hon behövde prata med någon som var lika ensam i sin själ. Jag tycker att det var ganska gulligt att fråga och S erkände att hon tänkt mycket på killen efteråt, och det kanske var hans mening. S skrattade i alla fall bara åt det hela och hon skrattade som sagt lika mycket när hon skulle berätta det för oss.

"Yeah, you've got that something,
I think you'll understand.
When I'll say that something
I want to hold your hand,
I want to hold your hand,
I want to hold your hand." (Beatles)

I tid och otid

Varför har vissa människor så svårt att komma i tid till jobbet, möten etc? De kommer alltid en kvart senare än alla andra och då menar jag alltid, inte bara någon enstaka gång. Det spelar ingen roll om vi flyttar fram mötet en kvart, de kommer ändå en kvart senare än utsatt tid. Jag tycker det är brist på respekt för andra att inte passa tider och det är alltid de som bara har sig själva att tänka på som kommer sent, inte de som måste släpa barn till dagis eller de som reser långt t ex, de har ju verkligen giltiga skäl att komma senare ibland. Jag tror inte det går att lära människor att komma i tid, antingen gör man det eller så gör man det inte. Jag tänkte rita kors i taket häromdagen när en viss person kom i tid till mötet, men hon hade väl bara sett fel på klockan...

Sexleksaker, förlåt sexhjälpmedel menar jag

Äntligen, nu ska apoteket börja sälja "sexhjälpmedel" enligt NA. Tanken är att avdramatisera användandet och det är väl inte så dumt egentligen, då slipper vi gå in på skumma nätsidor eller besöka butiker som inte känns helt okej, säger man. (Enligt tidningen låter det som om alla gör det, köper sexleksaker alltså). Vi kan handla en massagestav på samma gång som vi köper hostmedicin, huvudvärkstabletter och tandborstar. För mig skulle det kännas väldigt skumt. Det är också tänkt att personalen ska kunna ge råd och svara på frågor om de sexhjälpmedel som säljs. Tänk er de torra damerna på apoteket förklara hur man använder en massagestav!

"Den som uppfann sex, han visste verkligen vad han gjorde." (Groucho Marx)

Tredje gången gillt

Jag trodde att alla på jobbet skulle bli galna och flippa ur helt i dag. Nu har den där vinterjävlakräksjukan blossat upp igen. För tredje gången. Avdelningen stängd och ett par patienter smittade, odlingssvar kom i dag. Positivt för calicivirus. Vi får väl se hur länge det kommer att vara stängt den här gången. Jag undrar hur många olika mutationer viruset kan åstadkomma innan det så småningom dör ut av sig själv. Eftersom det ändrar sig hela tiden så kan man bli sjuk hur många gånger som helst, vi får nog räkna med att ha kräksjuka året om på sjukhuset i fortsättningen. Det känns det som det i alla fall. Jaha, det är väl bara att börja tvätta och sprita sig som besatt igen och le och se glad ut.

Sjuklingar lever längst. (Tyskt ordspråk)

Tisdag - trist dag, men bakdag i dag

Tisdag är den värsta dagen på hela veckan, jag har nog skrivit om det förut, det låter bekant. Tisdagar är liksom så intetsägande. Det händer inget speciellt, det är fortfarande så långt kvar till fredag. Måndag är ju också trist, men det är ändå så nära helgen och det gör att den i alla fall går an. Onsdag däremot känns liksom bättre, lite mitt i veckan så där. Torsdag är också en halvdan dag, man väntar bara på fredag. Fredag kväll och lördag är bäst, man vet att man är ledig ett par dagar. Söndag är både bra och dålig. Bra för att man är ledig, men dålig för man vet att måndag morgon kommer snart.

Från det ena till det andra. Jag har en dotter där nere i köket som bakar cupcakes just nu. Det är tur att det är någon i den här familjen som gillar att baka, själv är jag inte så förtjust i det. En gång skulle jag vara duktig och baka äppelkaka att ta med till sonens föräldramöte och då var jag så ursinnig att jag höll på att kasta ut kakan genom fönstret utan att öppna det först. Sonen och maken påminner mig ibland om hur vansinnigt arg jag var den gången. Kakan jäste över i hela ugnen och jag kunde inte förstå vad jag hade gjort för fel, jag följde ju receptet, som för övrigt stod i NA, till punkt och pricka. Jag glömmer aldrig min lycka när jag läste i tidningen att det hade stått fel i receptet och de bad så mycket om ursäkt. Det kändes skönt att det inte var mitt fel att baket misslyckades.

"Du kan misslyckas många gånger men är inte misslyckad förrän du börjar skylla på andra." (Olaus Petri)

Hotellet är bokat

I går satt K hela dagen och letade efter ett passande hotell i Rom. Jag sa att det bara är att ta vilket som helst, men han vill att det ska vara lite mera speciellt eftersom jag ändå fyller 50. Vadå, det är väl inget speciellt att fylla 50, ha, ha, ha. I alla fall så hittade han ett hotell nära tågstationen och mitt i smeten kan man säga. Inte långt till alla sevärdheter alltså. Det kommer att bli jättebra. Hotellet heter Novecento om det är någon som undrar, och jag tror att vi kanske får ett rum med badkar. Hoppas det. Det skulle vara skönt att ligga i badet och njuta av en flaska champagne på födelsedagen. Vi får väl se...

"Åldern spelar ingen roll om man inte är en ost." (Billie Burke)

Vasaloppet

Eftersom jag vägrar att titta på deltävlingarna i Melodifestivalen och därför inte kan yttra mig om den cirkusen så får jag väl skriva om Vasaloppet.

I år var det 17 335 startande, i mitt tycke helt IQ-befriade människor, varav ungefär 10 % kvinnor. Jag kan inte förstå hur man kan komma på att man ska åka Vasalopppet överhuvudtaget. Att hasa fram i nästan obefintliga spår, trängas med alla andra, ha fel valla och bakhalt, få kramp, vätskebrist och svårt att gå på toa när man behöver. Dessutom måste man betala en massa pengar för resa, deltagande och logi. Men jag är ju ingen sportfåne så jag har aldrig begripit det.

Jag undrar en sak till. Om drömmen är att vinna Vasaloppet och man har vunnit en gång, varför väljer man då att fortsätta åka igen och igen och igen?

En man med ringa förstånd får trötta fötter. (Arabiskt ordspråk)

Trappor suger

Jag har nu sovit middag efter att ha kommit hem från E-tuna. Jag var helt slut och somnade nästan innan jag la mig i sängen. Gick upp redan klockan sju i morse och sedan åkte vi vid niotiden. Fick springa många vändor ned till släpkärran med diverse prylar i E-tuna och de trapporna sög verkligen musten ur mig. M hade ändå redan burit ner massor med kartonger till källarförrådet i markplanet och det var ju tur för oss. K använde säckkärran så det gick rätt fort att fylla släpet. Väl framme vid M:s nya lägenhet hade vi två förråd att fylla med prylar, dels källarförrådet och dels ett vindsförråd, som ligger just på vinden. Jag trodde att jag skulle falla ner stendöd efter att ha gått ett par vändor dit upp. De trapporna var ju ännu värre än de andra, ändå bar jag bara lätta prylar som soffkuddar och sånt. Nästa gång han flyttar måste det finnas hiss i huset.

Eftersom allt inte fick plats i ett lass så fick vi åka tillbaka och bära ned resten som skulle till M:s jobbarkompis förråd. Jag följde inte med till honom utan fick vila (och det förtjänade jag verkligen) med Je och P:s mamma KH, vi drack kaffe och hade en trevlig pratstund. Nu är det "bara" städningen kvar i gamla lägenheten och det ska M och P fixa i morgon innan P åker till Stockholm. M ska bo hos sin kompis och P i en övernattningslägenhet nästa vecka innan det är dags att flytta in i nya lägenheten.

Innan vi åkte tillbaka hem gick vi och åt på en thairestaurang. Det var verkligen jättegott och jag tror att alla var väldigt hungriga efter att ha motionerat några timmar. Det var stora portioner men jag lyckades äta upp min mat. Efter maten slog paltkoman till och jag slumrade till i bilen en stund på vägen hem.

Ljuvt är minnet av överståndna mödor. (Latinskt ordspråk)