fredag 13 mars 2009

Har jag gått ur så har jag


Kyrkan vill nog inte slänga ut dem som inte tror. De behöver alla pengar de kan få för att bedriva sin verksamhet och är väl glada så länge så många som möjligt är med och betalar. Jag lämnade Svenska kyrkan för ett par år sedan. Av princip. Jag vill inte vara med och betala för nåt jag inte tror på. Jag har varken gift mig eller döpt mina barn i kyrkan. Jag har varit förskonad från den traditionen, att alla barn i vår släkt ska döpas i kyrkan. Några veckor efter att jag skickat utträdesansökan (vilket är ganska lätt) fick jag ett så fint brev från prästen i församlingen. Hon beklagade att jag inte ville vara med och stödja kyrkan längre, men önskade mig välkommen tillbaka om jag skulle ändra mig. Jag tror dock inte att jag kommer att ändra mig, men man ska väl inte måla fan på väggen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

3 kommentarer:

Anonym sa...

Vem vet du kanske möter Jesus i korridoren en dag på jobbet! Iofs så brukar man nog gå mer i ngt mer frireligöst då än i Sv k:an....


jag jobbade med en kvinna för många år sedan som funderade på att gå ur Sv k:an eftersom hon redan gjort allt hon kunde göra där(konfirmation, dop, bröllop osv). Det tyckte jag var lite dubbelmoraligt. Hon hade ju uppenbarligen velat göra alla de sakerna i k:an. Du som alltid valt att inte göra det och inte har ngn avsikt att göra det heller har ju lite bättre arguemnt för att gå ur tycker jag + att varför vara med i ngt man inte tror på.

Fint och storsint av prästen att skriva brevet till dig förresten.

Personligen så har jag ingen avsikt att gå ur. jag tycker Sv k;an är ngt fint som vi ska bevara och som jag vill vara delaktig i och att mina barn ska vara delaktig i iaf tills de själva är stora nog att ta ställning till hur de vill göra.

Men jag tycker inte man ska vara med bara för att utan för att man själv vill det.

/Karro

Anonym sa...

Var och en har nog sin tro på det överjordiska om man nu vill benämna detta ämne så men att förneka allt som rena snurrigheten är ju detsamma som att förneka sig själv.Lika tråkigt är det när man läser att barn inte blir döpta pga föräldrars fixideer om vad som är rätt och fel där barnets önskan verkar komma sist till fördel mot en allsmäktig förälder som satt sig överst på kunskapstronen ... så hur var det då med denna Gudomlighet !?.Oavsett tro eller ej så kommer det alltid att behövas någon form av tro både i med och motgång oavsett dennas realitet i verkliga livets vardag.Allt ska tydligen omformuleras och ändras om bland vilsna själar idag på denna jord som inte kan se den rena enkelheten som fortfarande existerar bakom varenda hörn där nyskaparna alltid slått i blindo utan att kunna ersätta tidigare med ett logiskt gensvar.Börja med att tro på dig själv så blir kanske livet enklare för även din omgivning.

Pissa inte på min osynliga Gud oavsett ASA tro eller Jesus beundran med övriga religioner för då har du pissat på din granne med.

Pelle

Bitten sa...

Jag pissar inte på nån. Hur ska jag kunna döpa mina barn till en tro som jag själv inte tror på. Jag tycker att barn har rätt att välja sin egen tro tids nog.