Alltså, jag förstår mig inte på folk som är med i tv-programmet
Lyxfällan. Stora, starka karlar grinar när de måste göra sig av med värstingbilar, som de egentligen inte har råd med. Jag begriper inte hur döda ting och onödiga prylar kan spela en så stor roll. Men kan man göra av med
100 000 kronor i månaden så är det väl något fel på verklighetsuppfattningen. Och jag kan inte ens känna att jag tycker synd om dem.
Läs även andra bloggares åsikter om
lyxfällan,
skulder,
pengar,
ekonomi,
loppis
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar