Så klart är det måndag

Måndagar är måndagar. Det började inte så bra i morse. Jag fick för mig att räkna ut mitt BMI. Ingen rolig historia. Jag är fet. Just det. Enligt den tabellen jag hittade så lider jag av fetma.  Varför skulle jag kolla mitt BMI just i morse? Hela dagen har detta legat som ett stort svart hål som jag håller på att ramla ner i.

Jag släpade mig ur bilen när K släppte av mig på jobbet. Halvvägs till sjukhusdörren vände jag tvärt och började springa för allt jag var värd för att genskjuta honom när han svängde ut på vägen igen. Jag kom precis på att jag glömt min matlåda i bilen. Medan jag sprang och säkert såg skitfånig ut i halkan kom jag på att jag faktiskt kunde ringa och be att han kom tillbaka med den. Är man inte uppväxt med mobiltelefoner är inte det så självklart. Han fick ta sig ett extra varv i rondellen, och snällt åka tillbaka. Utan kalopsen i lådan hade det inte blivit roligt, lunchen är ju dagens höjdpunkt på jobbet.

Sen att det var mycket att göra på jobbet och att det kändes som att ro i klister och motvind gjorde ju inte dagen bättre precis. Nej, jag gillar inte måndagar.

Läs även andra bloggares åsikter om BMI, fetma, matlåda, kalops, jobb, måndag,