I dag är det 25 år sedan Olof Palme blev skjuten. 25 år sedan jag satt på lördagsmorgonen och väntade på att morgonprogrammet skulle börja. Jag satte mig tillrätta i soffan med en 11 dagar gammal dotter som skulle ammas. Och de spelade bara sorgemusik på tv. Olof Palme var död.Först kunde jag inte fatta det. Och sedan blev jag förbannad. Förbannad för att det finns såna galningar som skjuter folk på öppen gata. Mitt i Stockholm. Och statsministern till råga på allt.
Lisbeth Palme var säker på att det var Christer Pettersson som sköt. Jag tror inte det. Jag tror det ligger mycket mer planering bakom mordet än vad en alkoholiserad pundare skulle kunna åstadkomma. Jag tror att det var ett väl uträknat politiskt mord. På riktigt. Sånt som man brukar se på film. Olof Palme var ju inte så populär i alla läger. Det var många som tjänade på att röja honom ur vägen. Och jag tror att den verkliga socialdemokratin dog den dagen tillsammans med Olof Palme.
Läs även andra bloggares åsikter om Olof Palme, statsminister, socialdemokrat, mord, skjuten, Stockholm, politik, Christer Petterson, demokrati, fred, död
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar