Jag har inget emot värme. Tvärtom föredrar jag 27 grader varmt framför 20. Men Wille tycker inte om när det blir för varmt. Han blir slö och går helst och lägger sig i skuggan eller i någon buske utomhus. Han kan vara borta flera timmar, så pass länge så jag hinner bli lite orolig. Men då går jag en vända och ropar på honom och då brukar han dyka upp och komma lunkande efter några minuter och verkar undra varför jag hetsar upp mig så.
I dag var jag dessutom extra orolig för Wille jagade bort en gråvit katt, som han har slagits med förut och som brukar stryka omkring här. Både grannkatten Nisse och en annan grannes katt har behövt veterinärvård efter att ha blivit bitna av den gråvita. Så jag blir ju inte så glad när Wille ger sig efter den katten för det kan ju sluta hur som helst.
Wille var borta ett långt tag och jag hann ju tänka många otäcka tankar om att han skulle ha blivit ihjälbiten av den andre katten, eller att han låg skadad i nån buske och inte kunde ta sig hem.
Efter vad som kändes en evighet stod jag inte ut längre och ropade lite försiktigt på Wille. Och efter någon minut dök han upp, helt oskadd. Gissa om jag blev glad.
Nu ligger Wille på övervåningen, helt utslagen, i dotterns säng. Både värmen och strapatserna med den gråvita katten har tagit ut sin rätt. Förhoppningsvis sover han hela natten. Åtminstone till ungefär fyra i morgon bitti, för då kommer han säkert och jamar och springer runt i sängen för att vi ska vakna och släppa ut honom. Men i morgon är en annan dag.
Läs även andra bloggares åsikter om värme, sol, sommar, värmerekord, katter, Wille, slö
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar