Med väldigt låga förväntningar beslutade vi i sista stund att åka på advents största begivenhet på söndagskvällen. Eftersom vi tyckte att vi behövde det, dottern och jag. Det var ju verkligen inte några favoritartister som skulle uppträda.
Men jag blev faktiskt glatt överraskad av den här mannen i kaftanen.
Han levererade. Och faktiskt kan han sjunga vackert också, riktigt stämningsfullt blev det.
I alla fall blev han min favorit.
Och Jenny Wåhlander förstås, som lockade fram många glada skratt, som nästan värmde mina kalla fötter också.
Fast jag förstår inte varför hon behövde prata dalmål.
Närkingska är väl nog så töntigt. Eller hur, va???
Läs även andra bloggares åsikter om O Helga Natt, musik, sång, julstämning, julsång, allsång, Peter Flack, Thomas Di Leva, Jenny Wåhlander
Inlägg
1 kommentar:
Jag gillar Di Leva!
Och bakom honom ser jag Sveriges musikelit =) Var Spångberg där också?
Skicka en kommentar