Hur kan det komma sig att ibland vill man sparka på nån som snarkar i örat på en, och ibland tycker man att det nästan är hypnotiskt och mysigt? Om han inte har andninguppehåll förstås.
torsdag 25 mars 2010
Zzzzzzz zzzzzz
Hur kan det komma sig att ibland vill man sparka på nån som snarkar i örat på en, och ibland tycker man att det nästan är hypnotiskt och mysigt? Om han inte har andninguppehåll förstås.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar