Vi åkte direkt till norra udden. Långe Erik stod kvar och det var alldeles lugnt och stilla. Molnen försvann i ett huj och det blev varmt och soligt.
Neptuni åkrar var samma månlandskap som jag minns. Jag fällde en tår när jag tänkte på alla gånger jag varit där med mamma och pappa. De älskade verkligen att komma hit.
Vid Byrums raukar var det som en saga. Havet låg som en spegel.
Vi badade fötterna vid Sandbybadet. Det var kallt, men fötterna var varma så det kändes skönt.
Borgholms slott, som det numera heter, är fortfarande en ruin. Dess siluett är omisskännlig där på Alvaret.
I dag ska vi beta av södra Öland och solen lyser i dag också.
1 kommentar:
Jag har varit på Öland en dag. Förra sommaren. Det är på tok för lite!
Skicka en kommentar