Två dagar i rad har det varit väldigt dimmigt, i alla fall på förmiddagen.
Ungefär så dimmig känner jag mig i huvudet. Tankarna surrar och ångesten kryper under skinnet. Jag drömmer konstiga drömmar och känner mig trött när jag vaknar.
Jag önskar att klumpen i magen försvinner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar