torsdag 24 januari 2008

Dialekter

Här hos oss brukar vi roa oss med att prata med olika dialekter (i alla fall den kvinnliga delen av familjen). Vi brukar köra med värmländska, västgötska eller stockholmska. Vi var ju i i Lund för ett tag sedan och då började Je och hennes kompis JO prata skånska när vi närmade oss Landskrona. Fatta hur det lät i två dagar, jag skrattade så jag nästan kissade på mig flera gånger.
En annan gång för ett par år sedan pratade vi engelska med värmländsk dialekt när vi var och handlade. Man kan väl säga att vi blev rejält uttittade och folk undrade nog vad vi var för dårar som blivit utsläppta. När man väl kommer in i en dialekt är det väldigt svårt att prata som vanligt igen. Alla höll på att bli galna på Je för något år sedan, när hon bara talade nån konstig dialekt i flera dagar, hon kunde bara inte sluta (jag tror det var västgötska hon körde då). Men kul är det!

1 kommentar:

Jenston sa...

Göteborgska har jag för mig!