Ja, gravstenar är väl inte så vanliga i fototrissen, men i går var första gången jag såg min pappas namn på stenen bredvid mammas namn, och det blev som en chock nästan. Det är snart 7 månader sedan han gick bort och jag grät som ett litet barn igen. Hans död blev på påtaglig och jag tycker att känslor vid gravar är så väldigt personliga.
O detta blev verkligen en personlig triss, för man inser på en sekund hur stort en människas namn är. Tack för tankeställaren och en fint tolkad triss!
Åh, smart tolkat! Det blev en bra triss!
SvaraRaderaVerkligen personligt och dessutom vackert.. Bra trissat
SvaraRaderaJa det var fina personliga motiv :)
SvaraRaderaPs jag kunde inte komma in på din andra blogg
Ja, detta är personligt och....lite otäckt! Men fint tolkat!
SvaraRaderaHa en fin söndag!
En personlig ande råder över kyrkogårdar anser jag.
SvaraRaderaFin tolkning, på en kyrkogård ser man hur alla vill göra en personlig sista-viloplats...
SvaraRaderaAtt till slut få en sista personlig plats i det offentliga rummet ...
SvaraRaderaOj..du träffar mig rakt i hjärtat..så fiiint.
SvaraRaderaHär har du skapat en fin och lite vemodig personlig triss. :-)
SvaraRaderaSnyggt och smart tolkat.
Lite ovanligt motiv i ett bilduppdrag, men väldigt bra!!
SvaraRaderaJa, gravstenar är väl inte så vanliga i fototrissen, men i går var första gången jag såg min pappas namn på stenen bredvid mammas namn, och det blev som en chock nästan. Det är snart 7 månader sedan han gick bort och jag grät som ett litet barn igen. Hans död blev på påtaglig och jag tycker att känslor vid gravar är så väldigt personliga.
SvaraRaderaUnderbart tolkat!
SvaraRaderaO detta blev verkligen en personlig triss, för man inser på en sekund hur stort en människas namn är. Tack för tankeställaren och en fint tolkad triss!
SvaraRaderaDet var en fin variant på det personliga temat. Det är en speciell känsla på en kyrkogård.
SvaraRaderaGillar dessa personliga bilder
SvaraRadera