En blogg om nöje och missnöje, stort och smått, svart och vitt, rosenskimrande och grådaskig vardag...
lördag 22 maj 2010
Lyckliga gatan
Anna-Lena Löfgren har gått ur tiden. Jag minns när jag var 9-10 år och lyssnade på Svensktoppen, helgnöjet för mig tills jag fyllde 12. Lyckliga gatan var den finaste låten jag någonsin hört, och jag tyckte synd om Anna-Lena Löfgren som hade haft polio.
Faktiskt tycker jag att låten står sig än. Men jag är väl bara lite nostalgisk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Jag gillar kommentarer!