Vänner liksom
9 timmar sedan
En blogg om nöje och missnöje, stort och smått, svart och vitt, rosenskimrande och grådaskig vardag...
Läkaren Annika Dahlqvist har utsetts till Årets förvillare. Bakom utnämningen står föreningen Vetenskap och Folkbildning. Enligt juryn kan hennes råd orsaka dödsfall. Själv är hon helt knäckt och har gråtit hela dagen.
I dag har vi tillbringat dagen med det som resten av invånarna i denna stad också verkar ha gjort. Vi har shoppat i Marieberg Galleria, som det så fint heter numera. Varmt, mycket folk, långa köer. Jag hittade förstås ingenting, som vanligt. Je däremot fyndade lite kläder och jag får väl vara nöjd med det. Vi styrde sedan kosan mot Ikea, och där var det också mellandagsrea. Helt fantastiskt. Je handlade till nya lägenheten, som ska inredas. Tänk att en dörrmatta inte behöver kosta mer än 19 kronor. Men något soffbord blev det inte. Vi insåg ganska snabbt att vi varken orkade bära eller skulle få in kartongen i bilen, så bordet får vi köpa en annan gång och ta med dit. Shoppingen avslutades med ett frisörbesök och en tripp till apoteket på Järntorget. Nu är jag helt slut. Det är ju det jag säger, det är mycket jobbigare att vara ledig än att jobba.
Det är väl bra att Vägverket varnar för halka även om det inte borde behövas, men folk verkar ju inte begripa att det är halt fast det är 2 dm snö på vägen. De tycks tro att det bara är isiga vägar som är hala, och kör om på motorvägen som om det vore sommarväglag. Ingen kan ju ligga och mesa efter andra bilar i 80 km/h på motorvägen även om de riskerar både sina egna och andras liv genom att köra oansvarigt. Det kan man kalla vansinnesfärd.
Alltför mycket kläder gör att man blir svettig och då fryser man till is på några minuter. Nyårshelgen väntas bli isande kall. Som om det inte skulle räcka med -15 °C som det var i morse. Men det är i alla fall myggfritt ute.
Fåglarna ser ut att ha det riktigt kallt och vi måste komma ihåg att köpa fågelfrö till småfåglarna.
Att vara handledare för läkarstudenter är nog inte så lätt. Det finns ibland inget annat sätt att lära sig än att känna på riktiga människor, undersöka sjuka halsar, titta i onda öron eller klämma på ömma magar. Hur ska de annars lära sig?
...gamle vän. Nej, inte i dag. Dottern skulle åka till Stockholm med ett tåg som skulle ha gått kl 13.10 med byte i Hallsberg. Vi var på stationen ungefär kl 12.50 och då stod det att tåget i stället skulle gå kl 13.59, med den påföljden att hon skulle missa anslutningen i Hallsberg. Vi gick då in på stationen och frågade världens suraste gubbe i biljettluckan, en som inte alls var serviceinriktad för fem öre, när nästa tåg skulle gå till Stockholm. Han sa att om vi hade varit i tid skulle hon ha hunnit med tåget som gick strax före 13, men hur skulle vi ha kunnat veta det? Man ska väl inte behöva komma en timme innan tåget ska gå, ifall det är försenat, så man kan ta ett tidigare tåg? 
Ytterligare en Hollywoodkändis har fallit offer för kändisskap, prestationsångest eller sökandet efter den totala lyckan. I går avled skådespelerskan Brittany Murphy. Än så länge vet ingen den egentliga dödsorsaken, men jag är ganska säker på att droger hade något med hennes död att göra. När en 32-åring plötsligt får hjärtstillestånd i duschen och upplivningsförsök är förgäves så ligger det väl nära till hands att misstänka. Dessutom hade hennes man någon liknande åkomma bara för ett litet tag sedan.
Eller också fick hon skrämselhicka av Anna Ankas attack på mörkhåriga. Alltså den kvinnan slutar aldrig att förvåna. Hon har aldrig tyckt att mörkhåriga har samma utstrålning eller är lika fräscha som en blond tjej. Hon kan ju i alla fall inte mena att det ska vara naturlig blondhet, hon måste anse att duger med fejk. För enligt Expressen var faktiskt Anna Anka brunett en gång i tiden. Innan hon blev blond.
En del växer aldrig upp. Många idrottsmän verkar ha det problemet och en viss golfspelare i synnerhet. Leker sig genom livet och stannar i tonårsstadiet. Sen att människan har tjänat miljarder på sin sport är väl bara nåt som gör mig kräknödig.